Idag avgjordes KM i mete och vi hade precis som förra året tur med vädret, strålande sol och 16 grader. Den vind som låg på blåste från väster vilket gjorde att vi hade frånlandsvind och de flesta av oss kunde fiska i T-shirt. När detta skrivs faller ett sommarregn, kl är 21, vi hade alltså jätteflax med vädret.
Väl på plats var vi totalt 11 som skulle tävla om en inteckning i vandringspriset och för ära och berömmelse. Det var tre av de fyra årens segrare som löste startkort, Kurt Lindblom, Michael Molander och förra årets segrare Roger Johansson (saknades gjorde Tomas Wuopio). Klubbens kaffe med dopp åkte ner och lottning för utgång var avklarad snabbt. Jag fick välja plats som nummer 4. På den plats jag valde klev ”näcken upp”, precis när jag skulle göra mig redo. Hon som var för mig obekant meddelade att det var 13 grader och jätteskönt. Jag hade som inga planer alls att ta ett dopp vare sig med henne eller själv, 13 grader!
När mobilerna skrek 10.00 började fisket. Jag hade som vanligt inte kollat några djup eller så men funnit mig tillrätta på en brygga med en brits som om jag inte fick nån fisk kunde utgöra en soffa i lä i solskenet. Det var tveklöst så att man hoppades att det inte skulle nappa. På bottenvåningen i lägenheten närmast hade mannen satt sig till rätta med bar överkropp läsandes dagens blad. Äh vi provar väl en stund. Två minuter in i tävlingen har jag landat 2 mörtar på 60 g styck, jag skrattar inombords, vilken lätt match det blir, räcker påsen tänker jag. Efter två timmar kommer Gunnar på min brygga, han har inte haft ett napp och jag har fyra fiskar i påsen. Är detta Limmarn frågar jag Gunnar men han skakar på skallen, nä Värtan, dvs lika illa. Härregud, varje fisk är som att vinna på ”postkodsmiljonären” alltså.
Så kommer Jarmo Piettäli förbi, han har med sig Majsan som sitter i solen och får sig lite luft. Jag tappar fokus, släpper grejerna och går bort och ger Majsan en kram, man blir varm i kroppen av att se en nära vän som varit nära döden sitta på en stol i solen och ge sån glädje. Jag blev tårögd men samtidigt så hoppades jag att gudarna nu skulle vända sig till min sida, ICKE! Jag fick en löja som Jarmo rättade mig att löjan va en liten mört och sen ingenting. Till vänster på brygga 1 (jag var på brygga 2) ser jag Mark slita upp den ena efter den andra. Va i H-vete, varför får han men inte jag? Roffe ansluter till min brygga. Han får på ett monster, sannolikt en jättebraxen som han kämpar med en stund innan linan brister, Roffe som annars är lugn som en filbunke undsläpper sig ett FAAN. Vi sneglar bort till vänster och ser Leena fara omkring och jaga fjärilar med håven, nämenvafaan, hon doppar fjärilshåven i vattnet och upp kommer en braxen. Roger som står på vinnarplatsen från året innan ser lätt uppgiven ut. Mellen Roffe/mig sitter en Aussie och tar en stor abborre till. Jag skriker till Mark att den största i varje påse räknas bort. Han skrattar. En stund senare landar han en stor braxen. Varför tog du den Mark, idag räknas inte Braxen försöker jag men Mark bara ler och tackar för tipset. Det är ju jag såklart jag som tipsat om platsen.
Men Leena fortsätter sin fjärilsjakt på bryggan så här kommer det att bli tajt. Sista halvtimmen får Gunnar inget napp, Carina ett napp, Roger tappar en löja, Jag får en 8 gr abborre, Mark en liten löja medan Leena tvingas använda fjärilshåven en gång till för en braxen. Slutskott och det är ovisst, speciellt som att flera varit på andra sidan av restaurang Pont och därmed är deras resultat helt ovissa. När dessutom invägningen är dold så åker vi till Sportfiskeboden helt utan att veta hur det gått.
Väl där så ansluter fler medlemmar och till slut fick vi ta till extra stolar. Det var lotteri som sålde som smör då Tombola-Jocke/Anna inte var på plats, faktum var att man köpte loss ringen redan innan alla fick chansen, anledningen var utan tvekan att Jocke Tombola inte var på plats. Lottpriser, tävlingspriser och såklart extrapriser delades ut medan käftarna malde ner kräftor, västerbottenspaj, blåbärspaj, baguetter, nån rackare och några pilsner. Allt jämt i strålande sol. Till slut kom vi fram till dagens mete och dess prisutdelning. Ingen visste sin egen vikt och än mindre de andras. När Anders Widerberg fick ett portvin för dagens mitt på 1060 g så insåg både jag och Roffe att vi blev under mitten. Rosie blev fyra på 1545 g. Då återstår tre personer på över två kilo. Trea Björn på dryga 2.1 kg men sedan var det knallhårt. Jag närmade mig de två, det var Mark och Leena. Vem tror ni vann, det skiljer under 70 gram? Jag frågar Mark vilken medalj han vill ha. Den gula säger han och så fick det bli, Mark Stoker vinner KM i mete 2019 med knapp marginal före Leena Wahlberg.
Micke Boettge fick en TPF-bronsnål som tack för att han fixat lokalen nere vid hamnen varje år på slutet. Därefter slängdes sopor och disken tog vid, alla gör verkligen sitt för att vi ska trivas tillsammans. Världens härligaste gäng, som innan stängning hälsade att de skulle sikta på HD-cupen och där undertecknad meddelade att jag redan bokat boende och säng hos Bertil Larsson.
Det enda som kan förbättras med detta evenemang är att vi borde kunna vara flera på plats och därmed visa vår uppskattning till de som faktiskt lägger ner ett stort jobb för skaldjursfesten. En lördag som är förutbestämd, 15.00-17.30 med mete för de som vill innan, hur svårt kan det vara. Jag utmanar därför medlemmarna i klubben, varför är du inte på plats nästa år i september och visar din uppskattning för det arbete som de ideella i klubben gör?
Leder nya sommarmästarna gör David i gösklassen. Snart kommer jag och Hellgren att fylla havsöringsklassen och sen kommer Ragge och Jocke trycka in några tior i gäddklassen och sen kommer Andreas slipa på rekordet i abborre.
Vi ska ha det så gott vi kan på alla olika fronter, tack för att ni är medlemmar och tack för att ni finns,
TPF familjen!
Mvh
Michael
KL 8.30 kommer Roger för att hämta upp, Mark saknas. ”Mark och Roger har en mack ihop” men inte denna morgon, då Mark hade förutspått regn. Bland många grenar Mark är dålig på, är att spå väder en. Det lätta regnet vid avfärd från upper class Bromma förbyttes på en kvart i uppsprickande, gudarna var med oss, det bådade gott och jag o Roger snackade Fredlund, gamla KM från förr med TäbyPF och SPF, när vi glider in på parkeringen vid Restaurang Pont så är det mer sol än moln och jag räknar in sju hugade spekulanter på årets guldmedalj. Bengt-Uno tog sovmorgon på landet, gotlänningarna ”missade” färjan, familjen Dahlin/Nilsson laddade med mössa och långkalsonger för att se matchen Östersund-Malmö i fotboll, Hager missade par på fyran på Åkersberga golfklubb och Litholm orkade nätt och jämt massa sig i tofflorna och skicka en vikt, dagens vikt och vad övriga TPFare gjorde vet jag inte men de ångrade förhoppningsvis sitt val och ställer upp nästa år för de i klubben som lägger ner ledig tid på arrangemanget. Nåväl, vi som var på plats köpte honung av förra årets mästare Kurre och laddade med kaffe och nybakade bullar. Sen delade vi ut mask och maggot som klubben bjöd på och själv trasslade jag ut metrevarna från förra året, tackel kallas de visst. När vi väl gjort upp dagens regler så blev det lottning, i vilken turordning man gick ut och valde plats första 15 min för att sedan flytta fritt. Jag drog givetvis nitlotten sju, sist! Men när fem av de sex gått vänster tittade Brommasocieteten på varandra och bara garvade, Roger tog bryggan rakt fram och jag bryggan längre bort höger. Hur svårt kan de va! Regnet som Mark förutspått hade gudarna vänt till solgass och svetten rinner på ryggen. Det kan ha varit årets sista pangdag, vilken dag det blev. Efter halva tiden lägger jag metspöt och tar en sväng för att kolla läget med Roger. Han håller ställningarna, drar löja på löja medan jag har fått mört o abborre. Går tillbaka och fortsätter nöta, vi har nog ganska lika typ 1 kg i det läget Roger o jag. Medan Carina ”braxen” Widerberg sannolikt leder då hon använt håven lika ofta som man använder flugsmällaren på midsommar. Nu gör Roger det avgörande vinstdraget och kollar om mört o abborre finns även vid hans brygga medan jag matar på, snus först maggot sen. Så kommer Erik den spjuvern och mutar in sig på min brygga. Jag vet inte varför men han kliver ner på båda sidor om bryggan bland stenarna och snart har han vatten i skorna, var det smart Erik? I vilket fall som helst så slutar han näst sist. Storfavoriten Björn W har nämligen valt en plats på morgonen som lottetta och den behöll han hela dagen, fem fisk totalt. Jag tror att Björn redan efter en kvart var i Fyrisån i sina tankar för tävlingen på söndagen. Då händer det som i tre år i rad hänt men just nu mycket olämpligt, jag får en stor braxen på kroken. H-vete, mitt emellan båtar och tampar och som alltid kör jag KM håvlöst, efter lite fighting blir den mer hanterlig och jag ser att den sitter bra. Jag lägger min ner på bryggan efter att jag låst alla fickor med nycklar och mobiltelefon, sen lossar jag linan från toppen på spöt och drillar in fisken med händerna, väl vid bryggan häver jag mig ner och får precis tag i fisken utan att själv droppa ner i drickat, vilket annars Axenmo hade gjort i samma läge, och därmed har jag ökat min vikt med ca 8 hg, snyggt jobbat. Sen dör det ut och sista halvtimmen blir det bara ströfisk för mig och Erik. Roger däremot har matat på sista timmen, Carina har inte haft nått flyt och Kurre har igenom hela dagen haft ett jämt fiske utan att få några ”huggperioder”. Vi väger in och beger oss till Viggans båtklubb och kräftfest o prisutdelning.
Till festen anslöt Brittis, Ingemar och Moettge, tyvärr avvek samtidigt Erik o Kurre. Men då fick ju vi som på plats göra det bästa vi kunde, vilket vi gjorde. Carina W skall hyllas för det arbete hon la ner innan, utan den tjejen hade vi inte haft sån delikat måltid. Vilka ostar, kex, bröd, äppelkaka m tillbehör, shit! När vi väl hade fått i oss kräftor m alla goda tillbehör så vidtog prisutdelning. Frågan Litholm ställt var Totalt antal kilo för Sommarmästarna minus antal kilo på dagens KM i mete. Skriv på en lapp vad du tror och vinnaren får en keps. Roger var närmast och vann en fin keps. Mikael Boettge påpekade lite försynt att hans plakett från 2013 var felstavad Michael Moettge, ska vara Mikael Boettge, men jag lovade fixa det. Alla sommarmästare fick en applåd, men ingen var på plats, därmed utgick inga extra priser vilket gjorde att klubben sparade en slant men vi skulle hellre se er käka Carinas äppelkaka och era medhavda kräftor på plats. Sen var det prisutdelning för dagens övning och en riktig höjdare gick till Anders som blev dagens mitt, en hemmabira från Roger, han såg inte helt ledsen ut för den. Björn fick tröstpris, Boettge lite chilifrukter. Brons undertecknad under solens himmel å rungande applåder. Silver till Carina som om inte äppelpajen och inköpen vore nog också sopade banan på fisket. Sen dagens vinnare, Roger Johansson, han med en mack ihop med Mark. Roger inte bara fiskade utan också förvaltade den brygga han stod på, på ett sätt som gör att han är värdig klubbmästare i mete 2018, stort grattis Roger. Det gick ju bra det här, två medaljer till Brommabilen som denna morgon lämnade en trött Australiensare bakom.
Nästa år 2019 kommer prisutdelning för klubbens alla medaljer och pokaler i pimpel m.m. återigen vara i samband med skaldjursfesten, försöket med att göra det i samband med årsmötet slog inte alls väl ut. Vi som jobbar ideellt med att få till det så bra som möjligt vid alla våra evenemang hoppas därför att ALLA klubbmedlemmar ser till att prioritera festen nästa år. Vi kommer att genomföra KM i mete samma dag som festen, givet för att attrahera fler att också vara med på KM i mete. It´s a dirty job but somebody have to do it!
Till sist men inte minst, stort tack till Micke på boden som återigen snackat till sig världens bästa lokal, att solen sken och att vinden gav oss lä tackar jag vädergudarna för.
Puss o kram från Tävlingsledningen, vi ses till vintern!
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Jag börjar med att gratulera Gnesta SFK till seger i klubbmatchen och ett speciellt grattis till Robban Lövstrand som totalvann. Men det finns vissa saker som bör belysas.
Att köra med öppna kort har varit Täbys modell i klubbmatchen. Vid varje tävling har vi delat med oss öppenhjärtigt om ställen och andraställen, tips om krokfärger och eventuella beten. En ordentlig djupkarta har alltid funnits att beskåda och jag skulle vilja säga att TPF alltid gjort sitt yttersta för att få fram en jämn och oviss klubbmatch. Därför är det frustrerande att vi återigen överraskas av skogsvatten utan djupkarta och knappt ens en karta om var sjön låg. Jag har en sjö på gång sa Robban i måndags. Vi måste kolla sa han på tisdagen och på onsdag em släpper han stora kvarholmen, eller var det lilla kvarnsjön? Till slut bestämmer sig Robban att sjön heter stora kvarnsjön. Innan han ens dragit in luft i nästa andetag kommer ”å där har vi inte varit på jättelänge”. Att få tips om färger och beten är bara att glömma. Nån timme senare visade sig att Gnesta körde KM förra året på sjön. Jag säger inte att det är fusk för det är det inte men att föra motståndarna bakom ljuset på detta sätt är inte fair play. Vi i TPF skulle aldrig sjunka så djupt att vi satte Gnesta i denna situation, det är vad jag säger. Med öppenhet och ärlighet når man längst.
Jag slickar Horvat och Ove Bodin på väg ut. Båda stannar på ungefär samma ställe, ett torskställe. Båda gubbarna vänder sig mot mig å skriker, det verkar trögt idag! Jag gör mitt första misstag av många denna dag genom att tröttna och gå iväg. Fyrtiofem minuter senare landar jag mina två första. Då har blodiskungarna från Gnesta fyllt botten på lådan. Solen steker, vinden är obefintlig och temperaturen angenäm. Så egentligen är det inget att klaga på mer än att jag inser att jag är lurad. Bryter igenom till högra tarmen med 1.30 kvar och där sitter Robban, Kim och Jocke med skryllorna fulla med grov fisk. Helvetes jävlar.
Jag gör vad jag kan och pillrar till slut upp 1542g vilket är ingenting om man jämför med de flesta. Det breda flin som Ronbban gav efter sammanräkning top 10 gav mig extremt dåliga vibbar. Semlorna som TäbyPF köpt till alla, även till motståndarna, stod i vägen för en snabb sorti. Jag var tvungen att genomlida prisutdelningen.
Jag ska säga som det är, jag kommer att drömma mardrömmar. Flera nätter. Vi torskade återigen på bortaplan mot ett sämre gäng. Vi tappade pga av orättvisa förutsättningar. Vi kommer aldrig att låta oss sjunka så lågt att vi inte låter våra motståndare ta del av djupkarta och tips inför klubbmatchen.
Nä, vi i TäbyPF tar istället tillfället och välkomna till revanschmöte 2019, en tillställning med given utgång men med öppen och intressant ingång. ”Gnesta fann torsk i Täby!”.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Vi var, håll i er nu, 77 till start till årets nyårspimpel som gick av stapeln idag på Addarn straxt söder om Norrtälje. Jag kunder räkna in ca 20 från Täby PF men det stora flertalet kom från när och fjärran och var så lyckliga att få gå ut på isen och fiska. Parkeringen som vi tänkt använda var full redan innan sekretariatet var på plats. De 56 lotterna var slut långt innan hälften anlänt trots att något pris ännu inte presenterats, det kallar jag förtroende. Vi hade i vanlig TPF-ordning fixat priser i alla de klasser vi kör på vintern plus att vi hade kuvert som skulle laddas med deg. Isen var garanterad av Lars Jonsson, tack Lars, och den var precis som förutsagt 10-15 cm kärnis och lite tunt puder hade lagt sig under natten. Solen bröt igenom stundtals och vinden var så gott som inte alls på plats. En underbar vinterdag. Det fick bli tre klasser plus att den enda junioren William Jonsson Norrtälje SFK var med i egen klass men den killen återkommer vi till.
Det större flertalet sökte sig mot grynnområdet vänster medan Himmelroos och Jonas gick tvärs över till Himmelroos kant. I andra hålet får jag kontakt med något större som kliver av. Faan! Malmgren hissar två med ränder på medan några andra får smått och nån enstaka stor. Istvan tar en 792 grammare. Carina däremot är helt iskall och får nog efter 45 min och gör en vandring mot utloppet. Jag ser att hon blir kvar där och är just på väg att följa efter då jag lyfter en 5 hgs, vad gör du Micke säger Lars Jonsson samtidigt som jag lägger upp fisken på isen. Svaret blir kort och genialiskt, fiskar! Sen smäller det på riktigt. Inom radien om 25 meter ser alla undertecknad få ett riktigt sjöodjur på kroken, normalt sätt ska det inte gå men några minuter senare ligger en jättegädda på isen på 4-5 kg. Jag föreslår regeländring att all fisk ska räknas men får bara syrliga kommentarer och garv till svar, vilka fiskekompisar man har. Nu har jag på riktigt fått nog, nu ska jag till Carina men då kommer Bear från den vik vi brukar börja vid. Han slår ett hål ca 10 m från mig och drar fyra st på totalt ca 1.2 kg. Litholm skyndar till och tycker att det känns orättvist. När jag 15 minuter senare lommar iväg så tar jag dagens i särklass sämsta vägval. Till vassen där Jocke o Ted samlade småfisk på hög i våras. Men där har redan Timo Hakkulinen och några till redan rensat. Litholm kommer in i området och fixar middan med en gös på dryga 2 kg. Själv får jag en gös på 25 gram, det är inte min dag. Då skriker unge Hr William till, och pappa Håkan får rycka in, jag har en stor signalerar 8-åringen och lyckan ler mot nästa generation, dagens största 798 g landas på isen och några svordomar (må vara honom förlåtet) kommer ut i hetsen över det inträffade. Sista timmen petar jag runt och får i sista hålet 12 st vilket blir dagens bästa hål. Lyckligt ovetande är jag att alla de som sökt sig bort till Carina drar hål med fisk som passar att filéas. När jag skjuter slutskottet är jag ändå nöjd med dagen, mest med arrangemanget som gått prickfritt med hjälp av radarparet Widerberg men också väder och den goda stämningen. Det visar sig att mina dryga 1.5 kg räcker för att passera mitten i sällskapet. Jag och Carina tar plats i bilen för uppdelning av priskuvert medan övriga TPFare hjälper till med invägning och kort. Prisutdelningen börjar med att Björnee gör en Jocke Tombola och tar hem båda flaskorna i lotteriet. När han en stund senare hämtar den tredje flaskan i procenten ledsnar många i publiken och föreslår att han inte får köpa fler lotter säsongen 2018. När dagens mitt och Maries vikt är utdelat är det dags för penningpriserna. Det börjar med att William hämtar drygt 850:- och får dagens varmaste applåd för seger på största abborre och seger i sin klass. Jag kan inte undvika att fråga pappa Håkan hur det gick i internkampen då jag redan visste resultatet. William – Pappa 1-0. Den somnar han gott på ikväll. Hellman har dagens tredje högsta vikt och Carinas kompis från utloppsviken vinner därmed HV. Men sen är det ren uppvisning från TäbyPF. Carina bäst av alla på imponerande 5.4 kg, hon kan den där tjejen, Björn tvåa av alla och Anders 4 av alla och om jag inte minns fel så blev Roger 5a och Himmelroos 7a. Gladast kanske ändå var Jonas Berglund som fick dagens 8e pris i herrklassen, en hemmagjord pilsner från Roger Johansson.
Efter prisutdelning och folk börjar packa sig hemåt så vågar sig Mats Arnoldsson fram till arrangörerna Widerberg. Med tanke på den totala utskåpningen i HD cupen runt Ovansiljan och nu detta så undrar han om ni tar pimpelkurser. Absolut svarar Bear, men det är dyrt och exklusivt, vi kör teori på Maldiverna och kursdeltagarna betalar ledarnas uppehälle. Praktikkursen körs på tävlingar runt Ovansiljan där masarna är rena rundningsmärken. Här anser vi att kursdeltagarna har goda chanser att tjäna tillbaka kurskostnader. Pris för en plats på kursen är 10 ”Laxen”. Svaret kommer spontant; det är det värt! Kan man skriva upp sig på en lista för nästa kurs?
Jag hoppas Anders Ax och Mats A förstår att detta är skrivet med glimten i ögat.
Håll ögonen öppna, inom kort öppnar nästa kurs. Anders, Bear and Carina Widerberg – “Pimpelkurs advanced”.
Nu är vi igång och jag passar på att tacka för alla snälla ord jag mottog om min nya tjänst på Sportfiskarna. Det blir svårt att efterträda en legend som Anssi men jag ska göra mitt bästa.
Tävlingsledningen önskar alla pimpelfiskare, vart ni än bor och vilken klubb ni än tillhör ett GOTT NYTT ÅR!
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Andra dagen fiskade vi på Målingen.
Vi var 10 från Täby PF som var kallade. Tre av oss hamnade hos Bertil Larsson i Skattungbyn medan resten sågs på lyxhotell i Sveg med brickfrukost på morgonen. Vi skulle frälsa pimpelsverige och samtidigt skapa skräck inför SM på hemmaplan i februari. Att Gåtlandets bräkare valde att stanna hemma på öjn hade nog mer med en lunginflammation på Kung-Keno att göra än rädslan att få smisk på den bara rosa stjärten av 08-orna. Stäkarna kom med full bil och Gimo o Norrtälje hade också folk på plats. Vi kan säga att Gimo-Norrtälje-Stäket-Täby stod för 20 av 75 till start. Laxen gnuggade händerna och tackade för insatspengarna, Dyberg provade kronan, Peo, Chefen likaså och i stort kan sägas att vi från söder var att betrakta som plockmat. Tomas Lejon var glad för att få sälja pryttlar och Ronja sprätte omkring med korv m bröd till både pappa och till henne själv. Från Täby PF anslöt Ingemar, Brittis, Gunnar Blomberg, Bergström, Widerbergarna Anders, Carina, Björn, Dahlin, Caroline o jag. Förutsättningarna var klara, inga TPF nämnes som potentiella kandidater till kuvert, men gud i himlen så fel siarna skulle få.
Mulet och nollgradigt, samling på Sandsjön. Ni som aldrig varit där, låt det vara så. Jag hade idéen klar att gå mot utloppet söder, Jesper D hade samma tanke så vi kom att starta i samma område. När vi hade fiskat mer eller mindre tillsammans i två timmar hittade JD ett gammelhål med 6 blåsvarta, vilket skulle visa sig vara hans enda. På min vandring från syd till norr passerade jag övriga nollåttor som vid tillfället hade noll till fem fiskar. Jag var tom. I norra änden fick jag en Dajm av Mats Arnoldsson vilket var dagens behållning. Han hade rekordhöga sex abborrar. Rykten sa att det nappat i norra änden och att nån kanske hade 1,5 kg. Kan det vara sant? Med en timme kvar hamnade jag ihop med Stormen, Mats och Tommy från Gimo. Nu blev det humor! Tommy drog fyra i samma hål på trekrok, jag fick ett napp och tappade balansen på pimpelstolen o var nära pladask, Jögge Storm bytte från tafspirk me bete till trekrok o fick två direkt, Mats klev in i gruppen o höjde handen för tvåsiffrigt. Jag var alltjämt tom. Nä nu skiter jag i detta sa Stormen o tog sikte på Mora-Dif medan jag snurrade ihop grejerna och såg fram emot vinst för Brynäs mor serieledarna Växjö. Prisutdelningen var magnifik, hemmalaget var inte bara slaget utan rejält knockat, frågan var om det var Rektangeln eller TäbyPF KM. Det var genant för ”dalademokraterna” och inte en rad i ortstidningen dagen efter. Dagens totalsegrare Anders Pachen från Gimo, då förstår ni själva hur lottobetonat det var.
Senare på kvällen nås jag av ett SMS från Jörgen, viktigast idag gick vägen. Mora slog Djurgårn och Brynäs slog Växjö, dagen var räddad.
Klockan är 05.30 och herrarna Bergström, Blomberg, Molander och Bertil Larsson sträcker ut inför en ny dag. Klart, sol, kallt i början men en himmelsk dag på Målingen ligger framför oss. Hade man inte haft AWD hade man garanterat hamnat i diket, satan va vintrigt. Förutsättningarna var klara, Hans Erlingsson bor vid sjön och han gick höger, va väljer man då? Vänster såklart, startade återigen i samma område som med Jesper men denna dag också med laxen. Där Björne Lundberg drog 7 kg för två år sedan. Tänk att man är så dum! Att man tror att de fiskarna finns kvar. Såklart inte, inte heller deras kompisar skulle det visa sig. Efter två timmar har jag ca 30 abborrar, men när jag ser ut över möjligheterna till förflyttning har jag målat in mig i hörnet. Jävla skit! Jag var med mina 1.5 kilo inte sämst på något sätt i området men det hade varit bättre att vara nån annanstans, typ där Bear o Dahlin var. Där stod abborrarna lika tätt som strömmingen gör runt midsommar på Hårsfjärden. Ja visst, där va ju Erlingsson såklart, som av en slump? Uttrycket, ”ser du Lasse Sundberg så är du rätt” fick fart. Alla runt kung Sundberg fick rejält med fisk, medan Gimogänget med Pachen i spets alltjämt i detta nu när du läser detta letar efter fisken. Upp som en sol och ned som en pannkaka. Den resan hem kan inte varit enkel, Annika 2.9 kg medan pachen hade 6 hg, eller var det 4hg? Timo, som lovat att aldrig mer ha en tävling på Stordammen, hade en ganska motig helg. En abborre lördag och skandalpåse söndag. Själv konstaterar jag 3 mil per abborre eller 45 kr per styck omräknat i soppapengar. Leif, Calle o jag var alltså på plats. Vi höll en planerad låg profil hela helgen fiskemässigt. Kollade av arrangemanget, kollade isen och vädret m.m. Allt för att toppa till Steninge, hade vi ens krok på, jysst korv?
Ni som inte var med, skyll er själva, det var en himmelsk upplevelse med vykortsväder speciellt på söndagen. Vi syns på nyårspimpeln.
Jag visar mina plåster för Timo efter lördagens tävling på Sandsjön. De plåster jag sätter för att slippa abborrens taggar i fingret. Han konstaterar, det funkade ju (jag fick ju noll)! Annika som också körde med plåsterskydd på lördan körde utan på söndan och vi vet hur det gick. Frågan är nu om plåstret skrämmer fisken? Får prova utan nån gång i vinter för att se.
Finns att läsa på pimpelsport.se men det var nästan genant. Täby, Täby, Täby ………… Frågan är om vi får vara med nästa år. Grattis alla pristagare: Anders, Björn, Carina Widerberg, Ingemar och Brittis Jakobsson, Micke Dahlin och Caroline. Grattis även till vänklubbarnas Sundberg, Pashen, Skoog, Kicki Ihrengren Torstensson. Har jag missat någon så ber jag om ursäkt. Tänk att det kan vara så svårt att uttala Ihrengren!
Björn W 1a, Dahlin 2a, Carina 1a, Caroline 3a, Brittis 2a, Kicki T 1a.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
På lördagens morgon slöt 13 metare upp inför KM i mete för Täby PF, jag började med en historisk lektion. F2 Hägernäs den militäriska flygflottiljen som kämpade 1913-1944 för Sverige och för att våra spaningsplan skulle återkomma med besättning i behåll. Minnesstenen längs stranden är till minne för de som stupade. Tänk vad tyst det blev, när alla förstod att detta har varit en för Sverige och Stockholm en viktig strandremsa.
Denna morgon var det inte krig. Nä, inte ens smågruff utan mest trevligt. Kaffe med dopp givetvis gratis från klubben gjorde säkert sitt till. Jag tror dock samtliga var inställda på att vinna och det är ju sällan fel inställning. Det var proffsen ABC Widerberg (Anders, Björn, Carina) med bilen full av trix och det var till lika proffsen o Vaxholmarna Gunnar och Rosie Blomberg, Rosie som när hon gick iväg lite senare påminde inte så lite om en julgran, gud va pryttlar det var på den ryggen. Ett annat fullblodsproffs Jonas Berglund hade med sig en full bil med spön och jag tänkte va ska han med alla dessa till, även ärrade veteranen Kurre Honung Lindblom var på plats. Tidigare SM deltagaren Anders Bergström var också med. Så hur skulle vi vanliga typ Micke Dahlin, Caroline, Melker, Märta och jag klara oss mot dessa storfräsare? Vi ”peggade (nytt ord för mig men jag lär mig fort)” 25 platser och med ålderns rätt hamnade Rosie och Kurre på bryggpeggar, när jag drar spader 7 och skriker YES jag fick peg 20 fattar sekreteraren Björn inte ett skit, men 7an var spader och jag hamnade alltså bredvid Honungskurre som hade peg 21. När vi la ut peggarna så sa Anders Widerberg att 5an vore en dröm och jag trodde på 15 som Jonas fick. Jag och Kurre satt näst varandra även för två år sedan och då blev vi sist och nästsist, vi är de enda vänster om restaurant Pont. Efter 15 min ljuder visslan och man får byta peg. Jag har noll men Kurre en 25 gr. Båda rör oss mer centralt. Jag kollar läget men återgår till vänster om Pont och jag är ensam, drar tre snabba abborrar tacklar om till bottenmete tar en abborre och så smäller det till. Faan i gatan, en större fisk, det är väl det? När braxen når ytan förstår jag att den här kan va avgörande, jag har ingen håv som de flesta andra har så jag surfar upp den bland stenarna och kastar mig ner mot den slemmiga fisken, braxen ger mig storfiskvinst på 840g. Sen drar jag iväg i en runda till ända bort till peg 15 som ger en 12 grammare. På vägen verkar flera väldigt molokna, alla utom Jonas, såklart fick han träff i början tänker jag och återgår till startområdet. Får nån abborre till medan Kurre den rackarn som återgått till startpeggen lyfter mört efter mört. I ögonvrån lyfter Anders Widerberg en större med håv. När slutpinglan ljuder är det klart att vitfisken inte var på plats, förutom på peg 20. Två braxar och min var större än Jonas 800 grammare. Segern till Kurre, tvåa Jonas och jag trea. Korven som var huvudmålet för alla deltagare denna dag var grillad och klar och ursäkterna för att det varit dåligt haglade i takt med att korv intogs. Lagfoto och prisutdelning, kramar och handslag inför vintern avslutade en underbar dag längs Hägernässtranden.
Anekdot: Peg 5 gick till Märta som nollade genom tävlingen men som ändå vann ett metspö som näst bäst junior. Melker som inte nollade fick en begagnad junior Mora-isborr i pris. En borr som har flera DM medaljer och minst en SM medalj i bagaget med David Öman, så visst föll lite ansvar på Melker att styra upp inför vintern.
Samtidigt som vi genomför KM i mete nås jag av rapport från Gnesta SFK, att de provar nya grepp inför vintern och i desperation försöker fylla på självförtroendet med hjälp av gäddfiske. Team Jocke Lövstrand vinner tävlingen med Jimmy på dryga 4.5 meter (de fem största) och firar stort på lokal i Gnesta. Tino och Robban har inte överraskande noll cm i båten. Man kan redan nu förstå att vi kommer att möta ett gäng loosers i vinter.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Nästa lördag den 30 september så samlas vi på parkeringen vid restaurang Pont Hägernäs kl 09.20 för fika innan tävlingen som startar 10.00. Tävlingen pågår till 13.00 och efteråt så bjuder vi på grillkorv m bröd och dricka till det. Prisutdelning på plats. Medaljer till 1-2-3 (en klass) samt pris till största fisk och Maries vikt. Alla har chansen, ta med ett 5 meters metspö, en burk maggot och några maskar. Pimpelskryllan sitter man bra på och en handduk att torka bort slem på är bra. En håv kan vara bra om man får en stor.
Rapporterna duggar tätt från alla som skrapad vindrutan på bilen. Helt plötsligt är det lycka? Krok och pirktillverkare har börjat ta beställningar och all form av träning verkar vara med sikte på kommande vinter och i synnerhet till SM i Stockholm. Det verkar onekligen som att de flesta kan tänka sig att hoppa över hösten och gå direkt in på vintern och pimpelfisket.
Vi genomförde årsfesten utan större missöden. Det mest klassiska hände, precis när vi satt oss ner på altanen för att grabba tag i kräftorna började regnet falla. Men Boettge hade hjälpt oss att få låna båtklubbens klubblokal i händelse av regn så vi omgrupperade som ett gäng militärer blixtsnabbt till långbord för 19 inomhus. Väl där flöt allt på i glada vänners lag och alla var nöjda men alla skulle bli mer än nöjda för vipps plockade Caroline fram hembakad blåbärspaj och vaniljsås, succé. Straxt efter kl 21 var vi klara och lämnade lokalen i prydligt skick.
De pristagare som inte var på plats kommer att få sina priser när vi ses nästa gång, Ted och Bengt Åbom era priser finns på sportfiskeboden. För er som vunnit någon pokal (vandringspris) så finns dessa på Sportfiskeboden för uthämtning.
Jocke Åklint blev först att anmäla en gös och Micke D anmälde en gädda på sin födelsedag och tog ledningen i den ligan. Abborre och havsöring allt jämt noll så där tar man ledning på den lille.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Fredag den 8 september kl 18.00 – 21.00 kommer årets prisutdelning att hållas vid bryggan nedan Sportfiskeboden. Boka kvällen redan nu för trevlig samvaro och snack från i vintras, vår och sommar. Ni tar med kräftor, hattar, kräftknivar, alkohol och glatt humör. Klubben tillhandahåller resten och mer därtill, såsom västerbottenpaj, sallad, bröd, smör, västerbottenost, dessertost, kex, aioli, kaffe med dopp, alkoholfri dryck m.m. Vi kommer att ha utlottning och kanske dagens procent, vi får se. Vi sitter inomhus vid dåligt väder i klubblokalen. För att underlätta för oss som gör inköpen mejla molander.michael@gmail.com, eller ring mig. Tar ni med er respektive så meddela det också. Vi var runt 35 personer förra året och vi hoppas på något liknande detta år.
Det har gått en hel sommar sedan senaste krönikan. Det har varit många som fiskat denna sommar. Både privat och i form av tävling. På metetävlingar har klubbens entusiaster hållt sig väl framme. Vissa har passat på att prova havsfiske längs den norska kusten, vad bilderna visat med stor framgång efter Hälleflundror, Torsk och Sej och några andra kufiska arter. Lasse Lundberg har som alltid fiskat från kajak medan andra åkt flyg, båt eller vandrat. Caroline har flyttat till Östersund för några månader och brottats med myggen men är hemma i storstan igen. Mark och Roger har fångat öring, röding och hjortron i svenska fjällen. Gäddfisket har beskrivits av Jocke Åklint som en besvikelse och detsamma får nog gälla även gösfisket som varit sämre än på flera år. Den säsongen är dock allt jämt igång så det kan fortfarande bli bättre resultat. Abborre har kommit upp men kanske inte så många över kilot som det brukar. Själv var jag en vecka i juli med Bengt-Uno i norra Jämtland där vi fick finbesök av Micke Dahlin ett dygn, vi hade inte tur med vädret men det var ändå en missesvärd dag för oss. Närmast på programmet för egen del står en liten ”sväng” till södra Jämtland och kanske lite småöring i bäckar och tjärnar med Bengt-Uno. Sen har också kräftfisket påbörjats och man ser rapporter och bilder på flera lyckade kräftnätter.
Söndag den 3e september 24.00 stänger slussen för rapportering av fiskar till årets ”sommarmästare”. Ställning i respektive klass finner ni på klubben site. Från måndag den 4e september startar alltså nästa års listor.
Det är med stor glädje jag kan presentera ännu en ny medlem i klubben, Jocke Chenillen Eriksson har signerat kontrakt med klubben över 2018. Enligt mig en kul prick med potential att ta några mindre poäng medan Roger Johansson med flera anser att ”karpfiskarn” borde sökt sig till ett enklare sällskap för att kanske få lite framgång. Vi som redan känner Jocke vet att han tål gliringarna och att han antar utmaningen. Som så många gånger förr är det kärleken som gjort att Jocke flyttat till storstan. Han frågade mig om jag visste nån bra pimpelklubb i Stockholm, jag tänkte efter en lång stund innan jag kom på att TäbyPF kunde vara ett alternativ. Jag hoppas Jocke ska kunna finna sig tillrätta och att han ska uppskatta stämningen i den form vi presenterar den. Välkommen Jocke!
Då åsikterna var så många och så vitt skilda från varandra har vi i tävlingsledningen valt att inte genomföra denna flik, åtminstone inte nu.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
En av gäddorna från Mörtsjön.
Nu vill vi att ni som är medlemmar öser in rapporter på fiskar ni fångar i de olika klasserna, Öringsäsongen lider mot sitt slut men nu öppnas klasserna abborre, gös och inte minst gädda upp för rapportering. Skicka inte bara in rekordfiskar utan hjälp oss att hålla listan levande genom att rapportera fina fiskar, helst med bild. Ta gärna en titt i bildarkivet på hemsidan. Saknas ditt ansikte så skicka in en bild nästa gång du får en fin fisk eller tar en bra bild i fin miljö.
Mörtsjön var tävlingsplatsen. Vi var 10 medlemmar som slöt upp vid parkeringen för att kämpa om segerchecken på 100:-, en guldmedalj men kanske mest evig ära och berömmelse. Efter kaffe med dopp så gjorde vi oss redo att gå ner till sjön, vi sa att vi kunde starta direkt och att vi skulle vara tillbaka vid parkeringen kl 13. När vi kommer ner till sjön ser vi att två platser var upptagna av bottenmetare efter karp/sutare. Den ena hade just fångat och återsatt en stor sutare på 3 kg medan killarna i tältet log och sov efter en lång natt. När de vaknade till liv fick vi veta att de jagade Musse, en stor karp som tydligen var prestige nummer ett. Jag och Carina gick höger och jag hade bestämt mig för att fiska på bortre sidan. När vi kommer fram till en brygga då stannar Carina, i samma ögonblick hörs från andra sidan Jesper ”har ni inte fått någon ännu”? Klockan var inte riktigt 10 så jag svarade med att ropa tillbaka att tävlingen börjar 10 men det skrattar den goda Jesper bara åt. När jag når min startplats har även Björn landat en gädda, en bra start. Sen nöter vi på men inget verkar hända, men Dahlin har tappat någon så helt dött var det inte. Så hugger det på min shadjigg, två gånger på två kast men den fastnar inte. Jag byter till större stinger och en stund senare landar jag en gädda på 45 cm vilket gör att jag ligger trea. Bengt-Uno, Erik, Caroline och Melker som gick vänster från starten har inte en känning, inte heller Gunnar som gick rakt ner. Inte heller Carina har någon känning. Nu börjar man att röra sig, både hit och dit men huggruschen verkar över. Med en timme kvar får jag hugg och landar min andra gädda för dagen, 53 cm denna gång. Bengt-Uno påpekar att det är hans håv jag använder och att fisken borde räknas som hans. Dahlin glider förbi och meddelar en gädda liksom Erik. Så får jag hugg igen men denna gång släpper fisken, faan där rök vinsten tänker jag men kastar oförtrutet vidare. Dahlin har haft flera som högg precis vid fötterna men ingen vill fastna. Gunnar landar en gädda mitt emot, den ser större ut. Med en kvart kvar så packar jag ihop och får på vägen mot bilen höra att även Dahlin har fått sin andra, det blir målfoto. Med en minut kvar tappar Björn en gädda vid fötterna efter drillning, sannolikt en segergädda. Jag och Dahlin med två var tar första platserna där jag drar längstrået med 7 cm tillgodo. Trea blir Erik med en centimeters marginal till Björn. Femma och dagens mitt blev Gunnar och sexa Jesper med sin startgädda. Efter korvgrillning, kaffe och prisutdelning så sätter vi oss i bilarna och åker hem efter en trevlig tävling i solsken och värme. Jag hade längst att åka men den var en lätt hemresa med en hundring i plånkan, en medalj att hämta vid kräftfesten samt med evig ära och berömmelse som mästare i klubben.
Carina W vann i Söderhamn i april och Trosametet i maj och Björn W vann i Fyrisån och trea på Trosametet, vi har kompetenta fiskare även i mete i klubben. På tisdagarna är det SML (Stockholm Mete League) och där medverkar alla som har möjlighet i regi Stäket. Carina och Jonas var med senast och denna tävlingsform kan verkligen rekommenderas för alla som har möjlighet, snacka om trevligt och avspänt!
Lasse Lundberg kämpar på i sin kajak och tillhör Världs-Eliten, kul att Täby PF har en så framstående fiskare i klubben. Jag följer löpande Lasses rapporter på facebook och slår honom en signal ibland för att få reda på som är på gång. Måste erkänna att det vore kul att prova någon gång, men man trillar väl i spat det första man gör!
Det har varit en intensiv period som vanligt men helt klart kallare än vanligt.
Resultat:
Timmar på sjön: 68 timmar
Godkända: 5 st.
Icke godkända: 2 st.
Kontakter: 49 st.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Det är kris i Gnesta, på riktigt. Man har på riktigt tagit årets uppläxning på Brunnsviken på allvar och åker nu land och rike runt för att finna ut hur sjön för nästa års match ska se ut för att ge sig själva en gnutta chans till seger. På en tisdag dök Ove Bodin upp, helt oannonserat, på Ullnasjön! Även om jag inte tror de väljer Ullna så var det ändå ett intressant grepp. Förra helgen syntes Horvat, Larsson och Taskinen i Hälsingland! Av någon outgrundlig anledning ringer telefonen på måndagens morgon tidigt och displayen visar Horvat. När tre minuter gått har jag ännu inte fått en syl i vädret, han skrattar och formligen sprutar superlativer över sig själv och Roffe som gjort rent hus lördag och söndag. På Kilaforsnappet vann båda individuellt och tillsammans i tvåmannalag och på Växsjön vann Horvat, Roffe 4a och vinst i tvåmannalag. Kul att två så mediokra pimplare kan få vinna nån gång säger jag men de vet givetvis att det är helt annat och vinna mot Hälsingar och Masar än att spöa TäbyPF i en ärlig fight head to head.
Den fantastiska säsongen 2017, med bland annat guld på SM för döva, som Himmelroos haft kröntes med seger på Långbjörken i Västmanland där årets Påskpokal avgjordes. Vädret var rent otroligt med varmt och vindstilla medan fisket var sämre men till slut lyckades Micke peta upp drygt 3,5 kg vilket var en bedrift denna dag. Boettge höll undan i storabborren och han vinner därmed för typ …….året i följd, starkt.
En stor missräkning för det svenska laget blev det i Gövik i Norge och NM. Bäst av de svenska var YDJ Anna Matsson som lyckades få upp 2,6 kg och som blev 12a totalt. Sverige blev sist i alla sex klasserna så besvikelsen var stor även om upplevelsen och arrangemanget höll hög klass. Vår egen David fick inte kröna sin utomordentligt starka karriär som junior med ett guld utan hamnade i det slagna fältet. Mitt tips är att Felix kommer överta manteln som junior på NM kommande år och vi håller till en början tummarna på SM kommande helg.
För många innebär det ägg, godis och påskmust men för andra så blir det en sista möjlighet för pimpel på is. Vi är ett ganska stort gäng som åker från huvudstan och som kommer att fiska tävlingar i Jämtland. För de som väljer at stanna hemma så hägra vårgäddor och havsöring så jag tror det kommer att bli tätt med rapporter för listan Sommarmästarn framöver.
För en vecka sedan gjorde Hellgren ett försök att knäcka öringkoden vid Ljusteröleden, det var en rejäl kluns som klev på men straxt innan håven kom fram så gjorde den ett krumsprång och så var den borta.
Som många av er sett på Facebook har Robin (Stockholms PF) som förövrigt vann Värtan Cup 5 abborrar dragit grymma abborrar och putsat sitt PB till 2020 g med två till över 1,8 kg. Är man fokuserad och ligger i kan allt hända, kanske jag en dag kan spräcka kilot är min egen tanke. Grattis Robin från oss i TäbyPF.
Pappa – David 4-2
Ina – Björn 7-19
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Ett stort tack till Åke Bolander som tog så väl hand om oss med fiskevatten och korvgrillning.
Innan KM i spin (i höst) o mete (i vår) samt innan inköp av medaljer o.dyl till kräftskivan (nu istället estimerat) ser vi ut att göra ett överskott på tävlingsverksamheten totalt på ca 3.000 - 3.500 :- detta år. Ett stort tack till alla sponsorer (Sportfiskeboden, Ridderheims, Profilmäklarna, Garpes Livs, Com Hem) och alla ni medlemmar som bidragit till klubben i form av priser och era inköp av lotter, korvar och handvärmare.
Solen sken och som den sken, dessutom helt vindstilla! Det var solskyddsfaktor 15 plus som gällde och mössa o vantar kunde lämnas i bilen. Vi tog oss från Barkarby till sjön på dryga 1.30 och vi valde att njuta lite extra med färska kanelbullar och kaffe och att skjuta på start till 10.15. För dagen var vi 28 pimplare som kom till start och ett mycket uppskattat inslag var Henrik Karlsson som slutit upp med sin son Viktor från Lindesberg. När vår eminenta värd för dagen Åke Bolander berättat två norgehistorier och som hastigast visat upp djupkartan bar det iväg ut på blankisen. Störst självförtroende hade Himmelroos som satte på sig en signalgul mössa så att alla kunde se var han var. Sämst självförtroende hade undertecknad som sprang iväg så långt jag kunde från de andra för att hamna på eget vatten. Bengt-Uno hade som vanligt med sig pulkan ifall det skulle bli tungt att bära in. Skottet small och tävlingen var igång. Isen var 35-40cm så det var ingen lek att borra. Jag fiskade mig ner längs högerkanten enda ner till sjöns slut och sen tillbaka på vänsterkanten. Efter drygt 90 min och säkert 60-70 hål senare får jag mitt första napp och drar tre 5 grammare. Så man kan lugnt säga att min plan kraschade rejält. Möter Carina som har en och Gunnar som har några men alla så små att man behövde förstoringsglas för att avgöra arten. När jag når Jocke har drygt två och en halv timme gått och då har vi båda ca 25 små. Var är då de stora? När vi nådde Långbjörken ringde Göran grannen Kari Kujala som har bott i närheten och fiskat i Långbjörken flera gånger. Kujala svarade inte. Men två timmar in i tävlingen ringer han tillbaka och säger till Göran att inte fiska ner i änden av sjön, dvs den del av sjön jag lagt mina timmar på! Jävla Kujala, hade han inte mitt nummer? Med lite mer än timmen kvar ser jag den gulamössan och Himmelroos. Han sitter i klunga med Ingemar och Anders W vid berget och djuphålan. När jag kommer närmare förstår jag att här skulle man varit med från början. J-vla skit. Det står klart att man tillhör det slagna fältet och att Påskpokalen skulle få stå hos någon annan detta år. Anders W är påtagligt nöjd och skiner ikapp med solen och landar en till över hektot. Himmelroos drar tre men jag får ingenting. Till slut få räven jag upp en med ränder på och vågen visade 326 g vilket var med 20 grams marginal det jag behövde för att kliva över kilot och skamgränsen på årets alla klubbtävlingar hopslaget. När jag drar mig mot bilarna återstår en kvart men jag tänker att Åke kanske behöver hjälp. Då sitter Himmelroos redan på skryllan och kollar SMS eller extrapriser på nätet, jag vinkar och han kommer en kort stund efter.
På väg in är klockan slagen och jag skjuter årets sista smällare, tävlingen är över. När vi når land så kommer Dahlin mig till mötes med hela snorbromsen full med ketchup och senap, så grillkorven verkar fungerat. Vi dricker öl o läsk och käkar korv och stämningen är på topp trots det sämre fisket. Carina sprättar lottringen och begränsar snabbt antal lotter till max 4 per man, några fuskar och köper fem och när ringen är slut har alla inte hunnit köpa så vi sprättar en ring till och säljer undan ca 40 lotter till. Invägningen sker i lugn och ro men Bengt-Uno hade inte behövt pulkan denna dag, han vägde in sina tre små stackare i en enliterspåse och det var knappt att vågen reagerade. Själv tog jag mig nästan till 1 kg med 994 g. Jag var mest nöjd med min stora, säsongens största. Men i det här gänget står sig en abborre på 326 g sig slätt, Andreas som innan tävling frågat om det fanns några stora letade reda på en på 596 g och fyllde på det redan feta lädret med ytterligare 280 pix. Flera andra hade nån på 4 hg + så jag var inte ens nära en pallplats.
Att Himmelroos skulle vinna Påskpokalen var kanske ingen överraskning men på sättet han gjorde det imponerar. Han la alltså av att fiska redan dryga kvarten kvar och körde lite förbjuden surf eller kollade Aftonbladet, endast Micke vet vad. Han vinner ändå med 2 hg före en vilt kämpande Hellgren som i bilen hela vägen hem grämde sig över 2 hgs miss i totalen och 24 grams missen på andrapriset för dagens abborre. Gunnar vann veteranpokalen och Anna tog hem dampokalen. Lite mitten och Maries vikt men sedan kom lotteriet igång, vilket lotteri! Det var 140 lotter sålda och närmare 50 priser så det var goda odds på vinst. Ingen blev dock förvånad när första lotten drogs och Jocke lommar fram mot prisbordet, hur faan är det möjligt så flera av åskådarna. Sen fortsatte dragningen och efter ca hälften var Anders W tvungen att gå till bilen och tömma den fulla famnen med godis han vunnit. Jag tror att nästan alla vann något och det var bra för stämningen på resan hem, själv vann jag en förstahjälpenväska, 12 krokar från Bolander samt en stor kartong finsk lakrits. När man landar i hemmet och har haft en motig fiskedag men då solen bränt upp pannan och lotten varit på sin sida så ser man ändå tillbaka på dagen som positiv ändå. Åke grillade 15 tjocka och 45 smala korvar som alla gick åt. Nära nog alla öl var uppdruckna och klubbens plånka var full efter årets alla aktiviteter, på fredag ska vi sätta in pengarna så kassören kan betala räkningarna.
Björn o Carina dubbla fyror på Ösjön. Björn hamnade i flytet direkt och var han än borrade så hade ett stim samlats. Dahlin o Carina som startade på samma plats fick nog av att se på och flydde. Det är en konst att sitta på fisk i fyra timmar och att förvalta det men Bear gjorde jobbet hela vägen in i kaklet och fick 9,1 kg. Tre personer var snäppet värre och segraren hade 9,4 kg. 3 hg från segern, eller 15 abborrar. Efter fyra timmars fiske känns det jobbigt att konstatera att tre man hade några enstaka fiskar fler eller att de fått någon bonusfisk fler. Stort att bända bort en halvbra insats på Långbjörken till en toppinsats på Ösjön. Som extra bonus blev Carina också fyra i damklassen så de hade två kuvert i bilen. Det går bra nu!
idag åker David till Norge för Nordiska Mästerskapen, klubbens alla medlemmar håller givetvis en tumme för att han ska lyckas väl. Han har ett brons och ett silver tidigare men i år har han inte tävlat så flitigt, det kan finnas en del ringrost så en medalj vore i mina ögon en stor framgång.
Helgen 1-2 April avgörs SM i Burträsk utanför Skellefteå. För första gången på länge har vi ett herrseniorlag på startlinjen, Molander-Himmelroos-Hellgren-Widerberg. Felix är kapten i ÄHJ laget som är en blandning av TPF/Enskede. Individuellt har vi Carina-Bear-Himmelroos-Hellgren-Caroline-Molander-Felix-och Roger J tävlandes för SPF. Vi kan väl hoppas att någon av de våra får en framskjuten placering.
Pappa – David 4-2
Ina – Björn 6-18
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Samling och AVGÅNG 07.30 pinne G på IKEA Barkarbys stora parkering.
Det är i skrivande stund tre som vet vart vi ska. Jag, vår värd och en till i pimpelcirkusen men ingen medlem i klubben. Ser i resultatlistorna på nätet att man vann på dryga 6 kilo förra året och enligt vår värd är förväntad segervikt 5-7 kg på lördag. Enligt väderprognosen så ska det bli 5 grader minus på morgonen men strålande sol gör att temperaturen går upp till plus 5 mitt på dagen, så det blir solbrillor på. GLÖM INTE pengar till lotteriet, tidernas vinstpott!
Påskpokalen avgörs alltså på lördag och det gäller även lagserien och storabborren.
Lagserien är dock redan avgjord då laget med Roger J, Anders W, Erik Å, Anders B, Ted Åbom, Peter B, Roger E, Felix och Brittis redan vunnit. För att få en minnesplakett på prisutdelningen i sommar så krävs att man varit med och varit bland de tre bästa i laget minst en gång i vinter. Därför har Peter, Roger E, Felix och Brittis något extra att kämpa för idag medan de fem övriga redan har varit topp 3.
I storabborren har alla något att kämpa för. Dels vi som har gränsen 1 kg att passera. Tänk att man som jag vägt in den största vid varje tillfälle i vinter, dvs 6 gånger, men där det fattas 204 g till kilot. Bengt-Uno kommer att klara det, Andreas också men inte helt klart med Litholm, Jocke, Bear, Adam, Ingemar och Anders W. Dels de nio som redan är över kilot. Realistisk chans till guldet har ledaren Boettge, Himmelroos men också Roger E och kanske Roger J. Förra året hade vi tre över 2 kg men det ser vi inte ut att få iår. knappast någon faktiskt. Jag ger Romert, Carina, Dahlin chans till bronset men knappast mer. Mark och Anders B tror jag inte når ända upp på pallen även om båda i nuläget är över kilot.
Hörendesjön i Västmanland på lördagen och mellansvenska mästerskapen. Bäst av de våra Bear som blev tvåa endast slagen av Micke Engwall. Samtidigt var det ismete på Vallentunasjön och där blev Felix o Kenta fyra.
På söndagen var det FruktJuiceOpen på Fånö och där blev jag och Carina trea i våra respektive klasser. Vann gjorde snusmumriken Stefan Holmudd. Det var rejält kallt och blåsigt vid utgång så jag valde att fiske på läsidan och gick till Skäggaviken. Förutom första 1,5 timmen när jag satt en bra bit ut från land så hade jag en skön dag och fick duktigt med fisk med ett fint snitt på ca 35-40 gram. Jag lyckades få ihop 12,1 kg vilket var rekord för 2017. Det fattades 1,8 kg för seger men det var närmare än vad man kan tro då jag hade en timme när jag gick blank och med några hål till där hade man varit närmare. Jag sålde pilsnerkorv på parkeringen efteråt så klubben gick ca 400:- plus. Nu har vi 12 korvar kvar och dessa räknar jag med att ni köper på lördag och då har vi återigen tjänat 1200:- till klubben tack vare Ridderheims.
På torsdag om en vecka åker David till Norge för Nordiska Mästerskapen, klubbens alla medlemmar håller givetvis en tumme för att han ska lyckas väl. Han har ett brons och ett silver tidigare men i år har han inte tävlat så flitigt så det kan finnas en del ringrost så en medalj vore i mina ögon en stor framgång.
Helgen 1-2 April avgörs SM i Burträsk utanför Skellefteå. För första gången på länge har vi ett herrseniorlag på startlinjen, Molander-Himmelroos-Hellgren-Widerberg. Felix är kapten i ÄHJ laget som är en blandning av TPF/Enskede. Individuellt har vi Carina-Bear-Himmelroos-Hellgren-Caroline-Molander-Felix-och Roger J tävlandes för SPF. Vi kan väl hoppas att någon av de våra får en framskjuten placering.
Pappa – David 4-2
Ina – Björn 6-16
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Lördag den 11 mars blir det avslutning för Täby PFs tävlingsprogram med Påskpokalen. Vi drar västerut till en för alla helt främmande sjö. Har vi tur kommer Henrik Karlsson att vara med då tävlingen arrangeras åt hans håll. Det vore kul att få återse Henrik som ju finns med på bilden på ”historik” på sajten. Kurt Spellas som är den äldre mannen på samma foto sprang jag ihop med i går och han och Ginger hälsar till alla gamla pimplare. Några kilometer innan sjön dyker vår värd för dagen upp och han har lovat att se till att korven är grillad, tillbehören står framme och att öl (till de som inte kör), läsk och citronbubbel är väl kylda när vi anländer från isen kl 14.00. Där blir det prisutdelning och lottdragning innan vi vänder hemåt igen.
Sportfiskeboden bjuder till ismete på lördag och Big 5 på söndag. På lördag är det även tävling i Västerfärnebo och Hörendesjön där mellansvenska mästerskapen hålls ind och lag, samt på söndag arrangerar Enköping Fruktjuice open på Fånö/Mälaren med 2.500:- till totalsegraren.
När vi anländer parkeringen vid Ängsjö har Dahlin redan tänt eld och skapat en alldeles underbart mysig inramning. Vi står i solskenet och dricker kaffe m dopp. Innan start klär vi upp Bear i orange, Roger och Himmelroos i gula reflexvästar. Serieledaren och de två som gör upp i finalen i Täby Cup. Väl ute på den kristallklara isen så känner man att det blåser och ganska kallt dessutom. Jag och Gunnar gjorde följe till en lävik i solen där vi varit förut och som brukar ge bra. Roger gick ut mot gröna pricken där Bear och Anders stannade medan Roger gick ett par hundra meter till mot land där han brukar börja. Himmelroos stannade på grynnan höger om start med Hellgren försvann så långt möjligt åt höger. Efter var sina 15 hål kunde jag och Gunnar konstatera att det inte var en enda fisk hemma. Roger satt som fastfrusen med den gröna pricken lämnats och både Hellgren och Himmelroos hade vid det här laget också börjat leta längs land. Jag fick några bra hål vid marinans pir som var satt till dagens gräns men de fanns inte fisk i alla. Gör en svepning och ser att Roger sitter kvar, han ser ut att ha somnat, men så rör sig armarna så han är vaken. Till höger har Himmelroos hittat fisk med Hellgren fortsatt letar. Bear har rört sig mot starten och Carina från starten och tvärtom. Anders hittar bra med fisk sista timmen och blir fyra på 4,1 kg. Bear trea på 4,9 kg och Himmelroos fiskar kanonbra och tar upp mer än 6 kilo men med den starten är han idag chanslös mot Roger som på hela tävlingen rörde sig på ett område som var mindre än en tennisplan. Dryga 7 kilo och seger i cupen för dagens kung. Bear, Gunnar och Melker seriesegrare. Melker måste nämnas, han har varit med mamma Caroline på isen i vinter och inte fått något eller bara någon enstaka. Man kan förstå att det det blir långtråkigt och att han måste hitta på lite annat ibland för att få tiden att gå men denna dag var Melker dagens prins för OJ så det lossnade. Han slog faktiskt bland annat Micke Boettge, rejält dessutom. Jag vet inte hur många det var men 890 g torde innebära 35-40 abborrar, grymt bra fiskat och kanske kan framgången få Melker att tagga till ett snäpp till, dagens i särklass gladaste segrare. Åtti spänn lördagsgodis, det blev mycket gott för pengarna men det var han värd.
Efter invägning upptäcker Himmelroos att mobilen är tappad så har rusar iväg tillbaka ut på isen för att leta efter den. Så när vi applåderar Micke till andraplatsen så varken hör eller ser han oss. Lyckligt slutar denna saga då han hittar mobilen på isen och den fungerar. Annat var det med Carolines plånbok som tappades på Statoil vid Flaten och trots att hon återvände bara en kvart efteråt så var plånboken borta och ingen hade varit vänlig att lämna in den. Så det blev till att spärra alla kort istället för att ha en lugn fika innan utgång.
I flera år har man haft suget efter att åka norrut på påsken men det var först förra året det blev av. Då till Sjöboda och Ulriksforsarnas alla dubbeltävlingar runt Strömsund. Då befann sig Widerbergarna med flera på dubbeltävlingarna runt Gällö. Så inför denna vinter var jag i valet och kvalet vilket ställe man skulle ha som bas detta år. När så tävlingsprogrammet kom så blev det liksom lite pyspunka. Till detta år har man slagit ihop programmet och lockar dessutom bara med en tävling per dag. Strömsund tors-lör och Gällö sön-mån samt mån även alt Sveg och OS pimpel i Noppikoski. Man måste gilla att packa i och ur bilen för att gilla årets upplägg.
Pappa – David 4-2
Ina – Björn 6-14
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Det här blir enkelt, sa Robban från Gnesta.
Med en tävling kvar så kan fyra personer vinna serien, Björn, Himmelroos, Jag och Roger J. Björn håller undan om han blir sämst femma eller att ingen av de tre utmanarna vinner. OM Björn blir sexa eller sämre samtidigt som någon av de tre vinner så blir han omåkt precis före mållinjen. Finalen i Täby Cup avgörs på lördag och ingen av de två finalisterna har vunnit cupen tidigare.
Från Gnesta kommer det rapporter om att mobilnätet slagits ut av blixtoväder och att det fasta nätet har hörbarhet nolla. Att sedan all form av internet ligger nere i regionen gör ju att det är svårt att få några kommentarer. Bilder på nätet visar på en segersäker R Lövstrand i baden/baden innan start och flera kommentarer innan ”låt oss få det överstökat”. Vi hade till skillnad från motståndarna året innan valt ett vatten där man enkelt kunde få fram djupkartor. Jag var också helt öppen med att vi hade fiskat på vattnet innan och att David vann nere i Albanoviken. Inga fusk utan ärlighet och öppna kort, hoppas detta var ett trendbrott på den punkten.
Micke har väl inte direkt rosat marknaden i år men lite då och då har han visat att han kan när det stämmer men allt som oftast hamnar han i mitten eller däromkring. Man kan utan att överdriva påstå att den här säsongen hittills varit en besvikelse eller skit helt enkelt. När starten skulle skjutas på Brunnsviken kände Dahlin att han var tvungen att ta det lite försiktigt då det började trycka på. Starten gick och han hade i alla fall tagit sig till Hagasidan och började så smått spana efter reträtt. Det blev lite svårt med koncentrationen då han ständigt var påmind om att det skulle va bra med ett toabestyr. Efter fyra timmar ser jag Micke hopvikt som en fällkniv på parkeringen, är det något som inte stämmer frågar jag. Jag behöver hitta en toalett säger han samtidigt som han biter ihop tänderna. NU! Jamen gå in på Plantagen, ingången är där 75 m bort, de har mugg. En kvart senare är han tillbaka och inte alls lika ansträngd längre. Han berättar att det började innan start och då kunde jag inte hålla mig, vet du att ett av Stockholms mest kända hotell/Spa låg 200 m upp i backen från där du satt i morse. Tror du de har toalett eller? Så man kan gott säga att det gick skitdåligt för Dahlin denna dag.
Vi lämnade några av eliten hemma, av olika orsaker så stannade Caroline, David, Anna, Kujala, Kent Einarsson, Enwall, Dahlqvist och Felix m.fl hemma medan Gnesta slöt upp med bara nån enstaka struken. På förhand var det upplagt för en jämn tävling där det var många som trodde på vinst åt egna laget i samband med kaffe o dopp. Lövstrand i solstol och Horvat i solglasögon äntrade scenen med gott självförtroende. Hela 43 kom till start och de flesta var från hemmalaget. När starten gick så gick merparten åt vänster, några få till höger och jag, Roger, Himmelroos, Bergström, Stoker, Herr Larsson och Lövstrand mitt över i marinan. Larsson kan inte reglementet, ni vet filmen Repmånad. Eller om man så vill Martin Ljung och Hasse Alfredsson i tågkupén ”det var en gång en gube” när herr Larsson (Martin Ljung) till slut får egen kupé. Lika borta som Alfredsson eller korpral Larsson i repmånad var Hr Larsson i denna grupp. Robban blev om möjligt än mer förvirrad när undertecknad plötsligt var borta efter 30 min efter en taktisk move bortom synhåll, vart tog Micke M vägen, jag skulle ju punkta honom? Sen hade ju Gnesta glömt kompassen så alla gick åt samma håll medan vi skickade några kompetenta spejare mot Järva Krog till. Bengan och framförallt Ted visade att ungdomar kan och visade klass. Kort höger gick Bear och täckte den zoonen. Sen hade vi även folk i startviken och vid Ålkistan vilket gjorde att vi hade ganska bra koll på läget för visst hade vi skickat folk även till vänster mot Albano. Jocke var allt annat än kry stannade tidigt vänster och fick träff direkt men sen gjorde förkylningen det omöjligt för honom att förvalta då han helt enkelt inte orkade, tur för Gnesta att inte Jocke var i form för då hade det blivit än mer smörj. Hellgren gick till Albano, precis som Litholm men utan att hitta det där rätta flytet men när dessa herrar är på plats så ser de till att göra jobbet. Så även om några utsocknes var i deras närhet så kände ju grabbarna inte direkt flåset i nacken, snarare lantlukten (läs gödsel) av dem. Himmelroos och jag lyckades båda smita höger medan Robban L satt kvar och pillade i marinan. När han upptäckte att jag var borta så hade även Himmelroos försvunnit. Sen hade vi nästan en kilometer oborrat att dela på, jag gick hela vägen upp till Ted o Bengan medan Himmelroos vände om till det ställe vi fick bäst på. Tänk att få fiska längs denna kant på minst 1 km utan att det någon gång dök upp nån lantis, det var underbart. Som tävlingsledare för Täby kunde man helt enkelt slappna av från första till sista borrhål för vart segern skulle gå var det aldrig något snack om. Men visst är det kul med klubbmatch, önskar bara lite bättre motstånd. Kanske ska förslå att de får dra ihop hela Sörmland nästa år och så blir det ju hemmaplan, faan vet men med de ändringarna och om vi lämnar en tre-fyra toppimplare hemma så kan det bli jämt.
Flera av Gnestas anhängare hade fattat helt fel och tippade på det helt chanslösa bortalaget. En person Hans Larsson hade dock snappat upp att det var tips med hjärnan och inte med hjärtat som gällde så han tippade Täby men allt för blyg seger för att få priset. Vi var en fyra fem som tippade på 9 kilos övervikt eller mer, heder åt Rosie som drog i med hela 18 kilo men det hade väl varit väl mycket. Hellgren var närmast med sina 10,5 kg och för det blev det en flaska rött och lite choklad i soffan till kvällens Mello. Resultat 86,7 – 76,4 = 10,3 kg.
Dagarna innan klubbmatchen upplystes jag att Gnesta tappat bort lagpokalen! Vadå tappat bort? Direkt förstod vi att man inte ville skiljas från pokalen och att man insåg att det kommer att dröja årtionden innan den hamnar i Sörmland nästa gång och att det var skälet. Så när Täby skulle höja bucklan så saknades den, Gnesta fick i alla fall näsdukar att torka tårarna och Gnestas tävlingsledare Roffe Taskinen fick en Torsk av mig som symbol för det som just skett.
Mats Larsson ska i ärlighetens namn hyllas för sin seger på Brunnsviken. Helt iskall första två timmarna väljer Mats att chansa grunt vid en brygga och där får han träff på mycket fisk med bättre snitt. Dagens högsta vikt 12.4 kg är respekt och bra fiskat för att vara en sörmlänning. Mats tog därmed ytterligare en inteckning i det individuella vandringspriset som fortsatt är fullsmetad med massa namn från Gnesta men det ska det bli ändring på framöver.
Steningeviken, en dag med hur mycket vatten som helst på isen och en jättestark vind. Synd för arrangörerna som nog hade hoppats på lite bättre förhållanden och lite bättre fiske. Robin Hall, vem annars bäst av alla på nästan 10 kilo och totalt bara 20 av 129 startande över 6 kilo. Täby PF gjorde som vanligt bra ifrån sig, idag var Felix och Carina vinnare, men det var en drös seniorer med bra placeringar. Björn slog Carina med 150 g.
Pappa – David 4-2
Ina – Björn 6-12
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Från förra årets Gnestamatch. Redan bortglömt.
Jag ser semifinalen 2017 i VM i handboll och 60 min har gått, tiden är ute och det är helt lika. Endast en straff är kvar och favoriterna Kroatien får alltså chansen att avgöra matchen som alltså kan avgöras med matchens sista kast. Fram kliver Horvat, alltså namne Robban Horvat från Gnesta. Faktum är att det är först nu jag inser att Kroatien har en spelare på plan med det namnet. Det går aldrig tänker jag och sen kastar han en fjösare, målvakten räddar, det blir förlängning och Kroatien torskar och Norge går till final. Rubriken på Sportspegeln löd ”Horvat missade chansen att avgöra mot Norge”. Tänk alla nätter jag drömt om typ samma scenario i klubbmatchen. En jämn match men där motståndarna från Gnesta viker ner sig i avgörande ögonblick och vi vinner. Rubriken på Sportspegeln ”Horvat missade chansen att avgöra mot Täby PF”!
Med åtta dagar kvar blir jag uppringd av Robert H som just varit förbi Sportfiskeboden med en tårta (förgiftad enligt egen utsago) för att liksom kila in sig och snoka runt. Sen ringer han mig som står i kön på Kevinge Golfklubb och just beställt en dagens och slagit fast att KM blir på Brunnsviken. Han snackar runt – runt men jag märker vart han vill. Kommer du ihåg förra året på FörNedingen, haha, den sjön ska vi alltid ha som hemmabana, va lurade ni blev, vilken taktisk triumf. Jag knyter näven i byxan men säger inget. Förresten blir det på Mälarn tror du, kommer det till sist? Men jag är iskall trots provokationen och hänvisar lugnt till kommande officiellt utskick. Förresten Robban det ska bli varmt nästa vecka, jag såg det svarar R men det är ingen fara för det ska bli kallt på nätterna. Jag svarar ”å sen blir det ju jävligt frostigt på lördag också, speciellt efteråt” när ni torskat. Då garvar han, hysteriskt, han får inte luft, tårarna sprutar, han börjar stamma osammanhängande, vad händer? Jag tvingas lägga på och återgår till mor och syster och förklarar vad som hände i slutet av vårt mobilsamtal. Syster som sedan flera år arbetar på sjukhuset berättar att det är ganska vanligt att när någon är under stark press hamnar vederbörande lätt i psykisk ohälsa och får man då inte hjälp att lätta på trycket så blir det som en ballong som blåses upp och personen får än svårare att berätta och komma ut med sin oro, rädsla, det mörka, eller vad det nu är som tynger personen egentligen. När någon utomstående sedan berättar sanningen eller lösningen på problemet, då blir det ofta gigantiskt hysteriskt och överdrivet och inte sällan hamnar de därefter i sluten psykiatrisk vård. Minns en semesterbild jag fick av R för något år sedan från en balkong med en fet cigarr i munnen och med en ljusgrön välklippt golfbana i bakgrunden. Tanken som nu far genom skallen är att risken måste anses som överhängande att han efter lördag hamnar på Danderyds Slutna Psykvård, ses till våren sittandes på balkongen med Kevinges nyklippta gräs i bakgrunden puffandes en Bellman Siesta som han fått av mig i en kryapådig present.
Tjena Rolf Taskinen, tävlingsledare i Gnesta SFK och vinnare individuellt förra året på Nedingen i Malmköping. Nu är det dagar kvar till game of the year, hur är läget och har du kunnat sova sen den sensationella segern förra året?
Jo tack Micke, jag sover gott om nätterna och drömmer varje natt om det som hände förra året, när vandringspriset kom tillbaka dit där det hör hemma. Vi njuter fortfarande av hur vi lurade er förra året i Malmköping. Vi har inga som helst planer på att lämna ifrån oss vandringspriset.
Hur ser laget ut inför årets drabbning?
Vi har ett gäng nya förmågor och frugan har börjat fiska lite socialt så dessa nya och frugan tillsammans med dig får väl bilda en egen klass, vi kallar det nybörjarklass. Frugan fick 2,2 kg idag på Mälarn och de hade du inte fixat, jag tror du blir bäst trea i den klassen! Annars är det väl så att vi rekommenderar att ni väljer en sjö med låga vikter så att inte förlusten ser så illa ut, för stryk blir det. Om ni tex lägger tävlingen på en sjö där ni i Täby tar 5-6 kg per man i toppen så har vi i Gnesta minst fyra man på över tio kg och då är det kört för er. Mitt råd Micke är att lägga på svårt vatten med max två kilo, då har ni en ynkans chans och framförallt förlustsiffrorna ser inte så illa ut. Att lägga tävlingen på ett Mälarvatten vore rena självmordet då vi har så duktiga plockare i Gnesta. Sen hoppas jag att mörtmassan du fick smakade.
På den tidan Gnesta SFK hade sin storhetsperiod i klubbmatchen vann man mycket på att just de tio bästa skulle räknas. Då som nu hade Gnesta ca tio personer som så gott som alltid gick till SM medan Täby hade Anna och kanske någon till vissa år som gick dit. Då gjorde det mindre om några toppnamn gick bort sig för Gnesta för de hade ändå så stort övertag. Nu har den där vågskålen jämnat ut sig och nu har även Täby ca tio personer som kan ta sig till SM. Då hör man rop på hjälp från söder, katastrof, Kurre är inte 100, jag har ont i ryggen……ni fattar 1000 ursäkter och som slutkläm, vi kan inte räkna 10 vi måste minska det till 8. Jag skulle skämmas om jag vore RL, det var ju inte tal om att räkna 8 förr, varför nu? Nä du gubbe lilla vi håller oss till reglerna, så länge lagen kommer med tio eller fler till start räknas de tio bästa. Om du är så rädd att få stryk så stanna hemma för stryk blir det, rejält dessutom!
Påminner om att ni ska skicka mig era tips, hur det går i Gnestamatchen.
Här följer de tips som inkommit: Gunnar Blomberg Täby 8,20 Kg, Micke Molander Täby 12,76 Kg, Adam Bergqvist Täby med 483g, Leif Edlund Täby 2,97 kg, Roger Johansson Täby 4,57 kg, Robert Horvat Gnesta 6666g, Brittis Täby 2,85 kg.
Några TPFare hade åkt till Bergshamraviken för att prova på Big 5 men vi var 20 tappra till start på ett för de allra flesta nytt vatten söder om stan, Flaten. En sjö som visade sig vara närmast perfekt till storleken och med djup, grynnor, vassar och berg. Innan start svängde Plutten och Hellman in på parkeringen och snabbt var det några som passade på att få lite tips. Roger hade gjort kartor i färg och markerat Molanders håla lite fyndigt men jag valde att rygga Litholm som liksom bröderna Widerberg kissade i Flaten som små glin. Vi var nio som startade vid ett sten som stack upp, Hellgren gick innanför till höger och blev kvar hela tävlingen. Roger J, Litholm Bengt-Uno och Roger E blev kvar runt stenen och ytorna omkring hela tävlingen, bäst gick det för RJ som trea på 4,8 kg. I de två vikarna närmast Drevviken satte sig Ingemar och Anders W, ett tag trodde jag AW var en staty på isen för han satt så still. Efter att ha bränt en stor i första hålet och fått några pligg så gick jag upp till höger till Hellgren. Väl där bestämde jag mig för att fiska mig ner till vikarna i söder. På väg ner passerar jag Ted, Bengan som vann dagens veteranklass med åtta grams marginal. Även Blomberg och Erik och Caroline och Dahlin, jag tyckte samtliga satt så långt ut så jag provade närmare bergen och närmare vassen. På så vis undvek jag naten som man annars fastnade i och fisken blev som jag tyckte också lite större. När jag når Ingemar så har jag passerat ett rött hus som jag blivit tipsad om men där hade jag inget napp alls och nere hos Ingemar så var de för små. Nu återstod bara att gå tillbaka till den områden jag fick bra på väg ner. Anders W lämnade jag kvar för jag antog att han redan var klar etta så still han var. När jag kommer tillbaka till det kanske bästa området så sitter Erik, Blomberg och Bergström där men återigen för långt ut så jag går in närmare kanten och där fanns det fisk kvar. Med kvarten kvar slänger jag ner vertikalpryttlarna i lådan och springer över till berget och Molanders håla, fram med balanspirk och tretton djupa meter senare börjar jag fiska. Sitter i samma hål i 10 minuter men det händer inget. Värre var det för Björn som stannade vid badplatsen och fick upp en kilosfisk till hålet innan den gick! Väl på parkeringen dricker vi upp allt kaffe och kör igång prisutdelningen, Anders W 5,1 kg blev tvåa och själv fick jag för första gången detta år vinna en tävling med 6050g.
Carina låg hemma i feber men mådde nog sämre av att inte kunna pimpeltävla än själva febern. Täby PF var ändå väl representerade på DM serie 4 i Kairo och vilken uppvisning vi bjöd på. Felix vann YHJ storstilat och det skulle komma mera från herrseniorerna. Etta Björn Bear Widerberg, tvåa Roger Sorpan Johansson, trea Göran Guldringen Hellgren och femma kungen av Runsaviken dvs undertecknad. Vill man tillhöra eliten så bör man ta värvning i TPF.
Pappa – David 4-2
Ina – Björn 6-10
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Roger fick tips på Sorpan och vann matchen på Addarn på fall. På fredagskvällen berättade Mark för Roger att en gästkock hade landställe vid Addarn och tips om bra fiskeställen och inte minst några grynnor pekades ut. Så när vi andra velade om vart vi skulle ta vägen hade Roger hela färdplanen klar, etapp 1, etapp 2 osv. Det var rena svenska rallyt och rally blev det. Medan jag mindes Boettges segerhörn elva år tillbaka och därmed hamnade jag fel påt. Boettge vann på 4,2 kg 2006 och så länge jag hade fyra kilos tempo blev jag kvar men sen tog jag en liten sväng. En som där sväng som jag och pilgrimerna gör. Himmelroos, Ted och Jocke har fåt bra i viken intill men kanske inte lika mycket som jag, kanske? Ute på de sk abborrgrynnan dit Rogers etapp 2 gick fick de bra träff men vi som satt i vasskanten visste ju inte om grynnan så vi trodde väl mest på att de provade på djupet. Jävla Mark, jag var också en kort stund på Sorpan men fick jag några tips tror ni, icke! Efter min vandring så gör jag en vandring tillbaka till där vi började och skrämmer upp några småttingar till, missar dagens andra gädda men vid båda tillfällena fick jag behålla pirken. Jocke däremot delade ut lite mässing till de slemmiga gröna, inte mindre än tre stycken och jag hörde hur han svor när en Pipa original försvann i gapet på en gädda. Två timmar in i tävlingen har en närmast uppgiven Carina tågat förbi. Ett cupmöte mot gubben och det såg inte alls bra ut, hon tog en vandring ner mot utloppet och på vägen tänkte hon ut allt som Björn skulle få göra kommande vecka som straff för att hon blev utslagen. Men somliga gör rätt oftare än andra och Carina har iår den förmågan. Hon och Roger hittar fisk på grunt vatten vid utloppet och inte heller de allra minsta, därmed slapp Björn dammtorka hela huset och rensa i förrådet nästa vecka. Carina vidare. Himmelroos har ett underbart flyt och fick träff i början och på slutet och blev tvåa, därmed är han också vidare till semifinal. Erik Åberg softade till sig en plats i semi genom att lottas mot Anders Bergström vilket var dagens enklaste match då Anders inte var med till start. Den sista platsen tog givetvis dagens suverän Roger som med sina tips från kocken vann överlägset mot mig, men borde egentligen Roger fått vara med? Han försvann ju i kvalet men kom in på reservplats när en viss Mark inte var med i åttondelen. Samma Mark som alltså strör tips omkring sig till Roger när undertecknad gått hem från Sorpan, det luktar mygel lång väg. Annars var det dagens siste man som vann priserna, Roger Eriksson vann såväl dagens procent som Maries vikt. Dagens abborre var en jämn historia men som så många gånger förr vann Micke Boettge balanskungen på en nästan 6 hgs. Bengan vann veteranklassen med 8 gram före Gunnar. En grå men vindstilla dag på Addarn var över för denna gång. På väg mot Hägernäs och Litholms ”ride” kommer Roger på att ”skulle vi inte betala fiskekort efter tävlingen”, faan också. Minnet är inte som det en gång var så jag fick ordna fram adress och skicka pengar.
Det ser ut att vara tre man med chans på årets tunga titel som seriesegrare. Björn Widerberg, Micke Himmelroos och Roger Johansson är de tre som har chansen. I förarsätet sitter Björn men inte allt för långt bakom jagar Himmelroos medan Roger nog måste vinna en och vara sämst trea i den andra av de två tävlingar som återstår för att ha chansen. MB har ryckt i storabborren, men ska han verkligen få vinna i år igen? Lagserien blir en rysare då jag tror den helt kommer att stå mellan Rogers och Jockes lag och att de verkar så jämna. Det avgörs nog inte förrän på Påskpokalen tror jag. På lördag blir det serietävling igen och ni som vill vara med kollar hemsidan för att få reda på var vi tävlar på lördag.
Braksucce på DM för Täby PF och dess medlemmar. Håll i er nu för här kommer sanningen, följande är klara för SM i Lag Stockholm 2018: Täby 1 och Täby Gym i herrseniorklassen. Björn, Jocke, jag, Hellgren, Litholm och David. Damlaget med Anna, Carina och Caroline. Veteranlaget med Erik Åberg, Peter Berg och Mikko Paso (hoppade förtjänstfullt in straxt innan start). Alltså 4 lag, fyra, four, quattre, quattro IV det är helt otroligt. Roligast var ändå laget i veteranklassen när jag går förbi Mikko och frågar om han är med i något lag, Nä för Juha Saarinen är sjuk. Men jag behöver en veteran till Erik o Peter, ställer du upp, javisst, så var det fixat och fyra timmar senare är de klara för SM, magiskt roligt.
”Några” kom med individuellt också: Jocke (2a), Litholm (4a), Roger (5a), Hellgren (6a), Anna (1a), Felix (1a), David (1a), Erik (5a). Roger tävlar för SPF på DM men han är ju halv TPFare.
Björn (8a) ligger också bra till för en biljett.
Sen är det klart redan att Carina och Caroline kvalar på sina resultat i serien och jag tror samma sak med Himmelroos.
Läs mer på distriktetstockholm.se och min krönika där.
På distriktets hemsida distriktetstockholm.se kan man följa hur det går TPFarna i SPL på tisdagarna. I förra veckan blev Carina trea i juniorklassen och hon ligger sexa i totalen. Vann Gjorde Mikko Paso.
På lindblomshonung.se kan man se hur det går för TPFarna i TäbySportfiskare, allmänt kallad gubbligan. Fortfarande ingen seger för Bengt-Uno som är den TPFare som är med.
Kommande vecka på onsdag startar Lindsey Vonn mot herrarna. Jag minns vilket liv det var när Annika Sörenstam spelade mot herrarna i en tävling i USA. Nu tror jag inte det blir samma mediala uppståndelse när Lindsey selas ut på V86:7 på onsdag, men att hon skulle ha chans på vinst, nä det tror inte jag.
Pappa – David 4-2
Ina – Björn 6-9
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Plötsligt händer det ...igen, igen ...och igen...
Efter iskontroll idag tisdag så kan vi med säkerhet säga att det blir Addarn på lördag. Kör E18 mot Norrtälje och sväng av mot Riala. Tag höger vid T-korset och efter några hundrameter sväng vänster in på liten väg bland sommarstugorna. Jag ska be Boettge sätta upp en fisk. Fisket kan förväntas vara som på Länna Kyrksjö där Bengt Åbom vann Påskpokalen förra året. Täby Cup kvartsfinaler (de åtta som är vidare är: Roger J, Micke M, Björn W, Erik Åberg, Micke Himmelroos, Andreas, Carina, Anders Bergström) liksom Serien, Lagserien, Storabborren, Maries vikt, Dagens mitt och procenten. Det är 11 år sedan vi tävlade på sjön, det här ska bli kul, hoppas jag!
Jag måste ärligt berätta från is kontrollen i onsdags att detta trodde jag inte på. Att det skulle vara bättre is på Steningeviken är på Ullnasjön samtidigt som vattnet går öppet från Drottningholm till Görväln, jag fattar nada. Men visst är vi positiva till överraskningen. Det var 14-17 cm kärnis men vi valde ändå att krympa området till ca halva viken vilket räcker för en intim klubbtävling. Kaffe och bullar givetvis innan och några köpte pilsnerkorv efter. Litholm torskade matchen mot kudden, knock i första ronden och vaknade av att han var torr i munnen kl 11. Vi var 22 till start och bäst kämpade Melker som inte fick en enda fisk på 4 timmar men som var vid gott mod ända, hoppas bullen smakade. Innan start klädde sig Bear i orange varningsväst men han hängde kvar länge vid bilen och var sist ut. På väg ut pratar vi fotboll och AIK och då fäller Micke Åklint onelinern, ”jag imponeras av de som håller på AIK och går på alla matcher och hejar på ”ett lag som aldrig vinner något”. Han började till vänster inte långt från mig. Jag fick en 8 grammare på mina tio första hål medan Bear tog tio rossar på samma tid. Som Adam uttryckte det, man blev SchackMatt efter 10 minuter. Nåväl, det nappade inte alls så jag gjorde en svepning vänster för där satt Himmelrros i klunga med Jocke, Roger, Anders, Ted mfl. Men det var bara Himmelroos som fick fisk, mycket fisk! Jag ger upp sa Jocke och fiskade sig bort över mot vänstersidan med helt tom skrylla. Efter en dryg timme dyker Thomas Gustavsson upp, OS guldmedaljören på skridsko, eller var det Juha Saarinen, oklart! Han frågade om hur det gick och jag satte upp tre fingrar i den iskalla vinden, tre kilo redan sa Juha imponerad, när tre fiskar svarade jag och medan vi pratade fick jag tre till. Juha tog sedan en lång sväng för bi alla fiskare och kom till Jocke när han drillade sin första 12 grammare. När Juha återvänder till mig ca en halvtimme senare har jag alltjämt 6 fiskar. Det var bara Micke kollibri Himmelroos som fick fisk och Roger som hittat en bra yta. Så här var det, helt jävla omöjligt för att vara Mälaren.
När 1.30 återstår vrider någon om knappen och helt plötsligt nappar det. Utanför badet i startviken har en klunga bildats och Jocke hittar några fina hål och loggar in som fyra på 3,9 kg. Trea Roger som återgår till sin yta och lirkar upp 4,7 kg. Björn fyller sin startpåse med ett gäng och blir tvåa på 5 kg medan Kollibrin vinner på 5,9 kg. Bengt-Uno hade en fisk i skryllan när det började nappa men vägde till slut in 1,7 kg och vann veteranklassen, han blev också dagens mitt och tog dessutom priset procenten, en tub Böcklingpastej. Dagens största abborre Carina på dryga 6 hg före Bear på 5 hg. Min största på 106 gram räckte inte långt. Jag fick dock en abborre som simmade efter pirken och upp ur hålet, synd bara att den inte var större. När Himmelroos fick en 4 grammare sprang jag fram med huggkroken men han lyckades landa den efter drillning utan min hjälp. Vi hade i alla fall kul fast blåst och väder inte var så bra.
På fredagskvällen får jag av pimpelvänner via facebook se bilder från skandalscener som utspelades på ett discogolv i centrala Stockholm. Under täcknamnet Soul Train visas bilder från Cafe Opera där man uppger i live sändning att här vimlar det av sexiga moves men att bara de lite mer exklusiva personerna är bjudna. Mitt i vimlet dyker två kända TPFare upp, Mark o Litholm som enligt egen utsago plankat in. Vad som sas och utlovades får rätten utvisa, men att påstå att Litholm på lördagen skulle spöa skiten ur alla på Steningeviken är att betrakta som ärekränkning för den som vann. Att linan som Mark fixade var av märke Stroh 0.22 mm tror jag inte på och att Agneta på Sorpan vid samma tid hyste samma skepsis kan intygas, en viss förklaring är säkert ett krav från familjens överhuvud innan snarkningar tar an. Samtidigt på Sorpan hölls Roger i strama tyglar, du tar max två och du betalar! Som oberoende reporter såg det ut som att Roger låg lite pyrt påt. Min teori var att det berodde på att köket ska invaderas kommande dygn av ölbryggning och att frun inte får tillgång till köket? I så fall, Sara! Hallå, låt karln bjuda på restaurant, en Mc Bacon på lördag och en Capriciosa på söndagen. Roger hemkörda öl är nämligen topp of the line. En av de tidigare bryggda ölen hamnade på söndagen i vad som kan påstås var årets lotterikorg. Shit pommes frites vilka delikatesser som ryms i en korg. Nu undrar säkert ni från skvallerpressen om det blev några skandaler att skriva om från evenemanget på Caféet, ja visst men var man ska börja och sluta är frågan för mig som oberoende liberal, det fria ordet in i framtiden!
Täby Mästerskapen var deltävling 3 på Ullnasjön. När jag, Carina, Bengt-Uno och Johan Romert gjorde iskontroll på tordagen var det 5 grader varmt och hård vind och mycket vatten på isen. Vi var tvungna att ta bort en del fiskevatten runt öarna där det bildats bassänger med vatten på isen. När jag kommer hem är det flera paket i lådan med krokar från en jag känner väl, Pirkar från Mankanpirken, pimpelspön från Boettge och en jätteladdning med grejer från Marcus Claussen i Fagersta (Formulapirken bl.a). Ett överflöd av prylar till våra juniorer på kommande tävlingar och framförallt till Täby Mästerskapen. Gå gärna in på nätet och köp några prylar av dessa duktiga pirkgörare. Carina o Caroline vann damklassen dubbelt och Anders Widerberg herrklassen, vilket var en jättekul överraskning (Grattis en gång till!), trea blev Hellgren, Boettge åtta och jag tia. Lag Täbys ödmjuka Pojkar, (Anders W, Hellgren och Dahlin) vann lagserien, vilket var en helt omöjlig tanke för Dahlin när han vägde in 250 g, kan tro att Dahlin känner viss tacksamhet till de två.
För er som missade upplösningen på söndagen så kan jag kort säga att Jocke innan tävlingen tyckte det var fel att kalla honom för Jocke Tombola, han sa att han nästan aldrig vinner på lotter, nähe- nä visst inte, tjena sa alla TPFare som vet hur det verkligen ligger till. På vägen ut på isen klagade att han hade otur som vanligt med lotten och syftade på nitlotten Roger J i Täby Cup dagen innan. När tredjepriset dras i lotteriet kommer Anna fram och döps givetvis direkt om till Anna Tombola. Men sedan händer något fullständigt osannolikt. Av tvåhundra lotter välj två nummer ut och båda finns i Jockes ficka. Han gick först fram å log då han tog en flaska singlemalt men när han minuten senare återvänder och tar delikatesskorgen så finns det inte längre ord. Inte ens Jocke kan längre påstå att han inte har tur i lotterier och att smeknamnet därför passar. Pastorsexpeditionen lär få in en ansökan om namnändring inom kort från de båda. Anna o Jocke Tombola.
På distriktets hemsida distriktetstockholm.se kan man följa hur det går TPFarna i SPL på tisdagarna. Carina tappade efter en mindre lyckad tisdag ledningen i juniorligan, men hon fick en stor men Caroline en ännu större 1.150 g. Snyggt PB.
På lindblomshonung.se kan man se hur det går för TPFarna i TäbySportfiskare, allmänt kallad gubbligan. Fortfarande ingen seger för några av de våra.
Igår avgjordes världens tuffaste travlopp och vinnaren xxxxxxxxxxxxxxxx måste givetvis hyllas. Bold Eagle var den stora favoriten som av så gott som alla ansågs oslagbar medan sex Svenska hästar hade kvalat in bland de 18 till loppet.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Caroline med barnen Märta o Melker är bland det bästa som hänt klubben på flera år. Caroline påminner inte så lite om Carina, nybörjaren som blev hooked direkt och alla bromsar släppte. Caroline ska vara med på allt pimpelfiske och pirkarna skall testas i badkaret. Falun över dagen, Härjedalen över helgen och tisdagar om tävling erbjuds. Hon är i läroperiod men slår till när man minst anar med topplacering, men är inte sällan återfinns hon i det slagna fältet men lika positiv o glad för det. Men idag, tisdag, på Ryssgraven tog hon priset! Hon har fångat upp att när abborren är trög kan det vara bra att beta på lite och ge fisken alla möjligheter men instruktören hade missat lite så Caroline skickade ner hela spöt i hålet, med pirk, krok maggot och allt. Ett misstag tror ni läsare men icke, hon gjorde det två gånger! Så när hon kom hem saknades två fulltacklade spön men också saknades ett av hennes barn som inte var hemma som förväntat så man kan lugnt påstå att det kan gå lite fort ibland. Barnet kom tack o lov tillrätta men utrustningen kräver draggning till våren eller en femhundring i utgift för nypåfyllning. Carina däremot fiskade gädda och blev av med Kajpirk o krok. Så det finns lite utvecklingspotential i våra damer som om några år lär tillhöra eliten båda två. Carina är ju redan där men när Caroline lärt sig att hålla i spöt och låta pirk, krok och lina gå ner i hålet så kan det bli dubbelt så roligt på DM och SM. När Märta och Melker fått lära sig lite mer och av en instruktör dem värdig så kommer morsan få ett mindre H-vete att bli bäst i familjen. Jag älskar Caroline för hennes entusiasm och är helt säker på att om hon orkar hänga i över de givna motgångarna under inlärningsperioden så blir hon att räkna med på alla tävlingar framöver. Tänk att vi i förorten på fyra år signerat kontrakt med två av landets mest lovande damer som medlemmar och att detta toppas med den etablerade sverigetoppen Anna Ljungqvist. Vilket sjukt bra damlag! Jag påstår att vi har Sveriges bästa damlag om tre år, nån som sätter emot?
Nog var Vällen utsedd tidigt av Gimogänget som tävlingssjö för att ta chansen till en första inteckning i vandringspokalen. Timo o Anders tävlade i vem som kunde skratta mest för de visste att sjön var på min svartlista men vid konfrontation ”trodde” de att det var på min favoritlista! Jag tog ett vad med Anders, om jag fick fler än förra gången skulle jag göra en kullerbytta vid prisutdelningen, han antog vadet. Förra gången, enda gången, fick jag en 22 grams abborre på fyra timmar. Jocke fick tre små och jag minns hur axlar och armbågar fick sig en rejäl törn i jakten på de randiga och att kilometrar den dagen översteg 8. Tänk, jag som trodde Timo och Anders var kompisar med mig, skottpengar på dessa två utfärdas härmed!
Inramningen var fantastisk. Totalt vindstilla och soldis hela dagen, fantastiskt. Två veckor innan tävlingen hade man haft en pimpeltävling i området och då vann man på att gå långt vänster, så jag valde att gå långt höger istället.
Man kan säga att vattnet var långt, minst 8 kilometer vänster och ner till bron höger sex kilometer. Jag gick fem km höger och gav bort 25 minuter tävlingstid medan vinnarna Janne Andersson och Björn Widerberg gick 45 minuter vänster. Så man kan gott säga att jag inte var nära denna dag, det skiljde över en mil. Jag såg att Anders W tog plats bredvid Timo Hakkulinen straxt innan sundet medan jag passerade sundet och gick 10 minuter till. Tanken var att man på Vällen sannolikt kan fiska ifatt förlorad tid. Jag var alltså helt ensam när jag mäter ut djupet i första hålet och direkt får jag napp. Jag hade under tävlingen sedan inte mer än 2-3 hål som inte gav fisk men rekordet var nio i samma hål och storleken är vad man kan säga lite under måttet. När dryga timmen gått ringer Jocke Tombola och meddelar att hans stannat höger 30 min vid ön och att han hade 50 st, det hade jag också men mina var klart mindre. Jag förstår nu att man måste få lite större snitt och jag flyttar mot nästa vasskant och härifrån och till målskott fiskar jag 20 grammare. Jag har inte ett enda bomhål och det hugger direkt vid nedsläpp när jag fiskar mig ner mot bron. Jag når inte hela vägen utan packar ihop när 20 minuter är kvar av tävlingen. Jag ger alltså bort 50 minuter totalt av tävlingstiden, jag når land med 5 minuter kvar och bannar mig själv att jag inte slog två hål till och tog 10 st till och ca 2hg. Vid prisutdelning knyter jag näven i byxan, faan också, 95 gram hade fört mig från sjunde till tredje plats vilket inte hade varit någon match alls då jag avslutade med sviten 5-5-6-6-0-5. Jag vågade inte riskera diskning och min kondis är inte som Davids som enkelt hade kunnat fiska till målskott och sedan studsa hem fjäderlätt på 30 minuter. För mig tog det alltså 60 minuter att i rask promenad ta mig hem och jag var sjöblöt i svett.
Årets höjdare: Manliga motsvarigheten av Olga Korbut var med och gjorde en bejublad kullerbytta inför de 70 deltagarna i pimpeltävlingen. Flera röster hördes för att den manliga atleten givetvis borde vara nominerad för nästa OS, graciöst är bara förnamnet och publiken fick se en helt perfekt genomförd kullerbytta trots det svåra underlaget. Ett givet medaljhopp i OS i fristående!
Prisutdelningen blev en långdragen historia då arrangörsklubben lyckats med att få jättemånga varupriser skänkta (superduper bra gjort) medan startavgifterna gick till Cancerfonden, vilket var behjärtansvärt och alla gjorde tummen upp! Det blev till slut lite tjatigt med Janne Andersson hit och dit o ner i dike men Carina visade att vi har en dam i toppklass och vann sin klass. Jonas Rundlöf glömmer inte denna dag då han som bäste waxholmare fick med sig allt och lite till, det hade varit trevligt att bli inbjuden till den efterfesten. När prisutdelaren läste upp Tommy Elgh som först utanför pris i seniorklassen så ville han mest sjunka under skaren. När jag lämnade över Rogers pris, först utanför pris, en hemmagjord IPA så sken han upp och snabbt fick hans bilkamrater iden om att dela på hemresan. Det tror jag inte ögonblick på då Tommy vaggade buteljen som ett barn, den tror jag slank ner nån gång senare på kvällen efter en värmande dusch till tonerna av Byssan Lull, som ni alla vet skriven av Evert Taube.
Det var som sagt fina varupriser och själv fick jag ett läderbälte som sjua.
När bucklan till slut skulle delas ut så fick vi på nöten igen som trea, en tråkig trend. Waxholm fyra. TäbyPF slagna av Norrtälje med 2 kg och jag tror David själv fixat den skillnaden om han varit med. Norrtälje ytterligare 2 kg efter segrarna Gimo. Vad hade hänt om Sundberg varit med? Om inte Om osv. Nu van Gimo och det var kul tycker jag för efter deras entré förra året är Rektangeln fylld till bredden med kompetenta fiskare, denna dag var vi dryga 70. Tack Gimo för en suveränt genomförd tävling och grattis till er första och sista? Inteckning! Nästa år ger vi inte bort något utan återtar bucklan som givetvis passar bäst i Täbyland.
På Erken Kristineholm avgjordes DM2.
På distriktets hemsida distriktetstockholm.se kan man följa hur det går TPFarna i SPL på tisdagarna. Just nu leder Carina klassen Juniorerna.
På lindblomshonung.se kan man se hur det går för TPFarna i TäbySportfiskare, allmänt kallad gubbligan. Ännu ingen seger för några av de våra.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Det var bra is och fint väder när inte mindre än 31 deltagare intog Hersens is på lördagen. Jägarna var på tårna och skulle jaga vildsvin i området med drivande hund vilket vi hade som bakgrundsljud hela dagen. Det var hundskall och några skott som small. Det var många som siktade in sig på de stora på djupet i sjön och Litholms stora men vinnaren gjorde tvärtom och stannade i startviken och hoppades få många små vilket var dagens lösning. Björn Bear Widerberg vann drabbningen med knappa gram föra rookien Anders Bergström. Dagens man var Björn men också Roger Eriksson som fick dagens största abborre plus vann veteranklassen samt blev dagens mitt och därmed 410 :- plus en kaffekopp i bilen. Förra året sjuk och detta år kanonstart, bra där Roger och grattis. Förra gången vi var på Hersen vann alltså Litholm men idag hade han inte gudarna med sig utan nollade. Han gjorde annars dagens bedrift genom att lyckas få med Johan D till start som tackade för draghjälpen genom att ta för sig rejält med en topplacering. Idag måndag så lottades Melker, Johan och Anders in i tre olika lag. Ledningen tog lag Roger genom Anders B, Anders W och Erik Åberg. Storabborrens topp tre är Roger E, Johan Romert och M Boettge. För att gå vidare i Täby Cup krävdes 918 g, här blir det åttondelsfinal om två veckor. I den nya priskategorin procenten vann Ragnar en Kalles Kaviar och Adam fick en Carlshamns Flagg punsch medan Jocke vann en hembakad limpa för Maries vikt.
Kommande lördag är det revanschmöte i Rektangeln. En tävling där vi inte gjorde någon succé förra året men nu hoppas vi återta pokalen på sjön Vällen. Tävlingen ingår även i vår serie och i lagserien däremot inte någon Cup eller storabborre denna lördag. Se till att vässa krokarna för nu ska vi se till att vara på topp. Denna dag tävlar Gunnar, Rosie, Ingemar, Andreas, Brittis och Wuoppan för Waxholm. Jag har tagit ett vad med Anders Pachen, en av oss kommer att göra en kullerbytta efter tävlingen. Vad vi slagit vad om får ni veta på plats.
Vi återkommer med färdbeskrivning på hemsidan i veckan.
Äntligen skulle Plutten få visa var Magelungen hade i sitt sköte. Det var upplagd för smash utan nät men Plutten missade baslinjen, OUT! Jag ska ärligt erkänna att jag trodde Erik Lund för första gången skulle vara nöjd med tävlingsplatsen. Tjena, åt Helvete blev svaret! Hans grynna och kant var bortruskad men för oss vanliga så-What. Området var mindre och det blev snabbt sönderborrat. Jag och Jocke gick rakt över till en kant som vi trodde mycket på och vi fick sällskap av Juha och Niklas. Alla fyra får fisk i första hålet men det är inte alls i den mängd vi hoppats på. Efter 10 minuter bestämde vi oss för planB och en promenad på 10 minuter till sydöstra delarna av sjön, skuggsidan. När vi kommer fram så hittar vi åtta TPFare i området men även här var fisket trögt. Det var långt ifrån fisk i alla hål men vi gnetade på och när kl slog 12 så hade jag ca 2 kg. Jag gick ner i en vik vid motorvägen på solsidan där ”Nollan” Litholm (noll dagen innan på Hersen) säger sig ha ca 3 kg och vi enas om att 6 kilo nog skulle räcka för seger. Jag sätter mig vid en bergskant och släpper ner o ner o ner, det är nära nog 8-10m djupt. En 250 grammare kliver på och ytterligare 8-9 abborrar. När jag ska byta hål har jag fått sällskap av fem man. Var kom alla de ifrån undrar jag. Sen fiskar jag mig tillbaka hemåt men håller mig på solsidan. Med en halvtimme kvar får jag ett hål med 10 och Jocke kommer springande och tar också 10. Vi fyller på med några ströfiskar och med 5min kvar så får jag en 250 grammare och visar den för Jocke. Jocke tar ett gammelhål och släpper ner och pang å pang å pang å pang. Så skjuter man skottet och Jocke menar att det där aldrig brukar hända honom, ett drygt kilo i sista hålet. Vid invägningen står det klart att våra påsar klarar skamgränsen. Jocke slår mig med 30 gram och jag inser att om de där abborrarna han fick i sista hålet istället nappat på mina grejor hade jag blivit tvåa. Litholm vinner på 5,1 kg så han blev bara Nolla i en dag. Felix vinner sin klass. Carina blir tvåa. Himmelroos trea, Hellgren 7, Jocke 8, jag 9 och Bear 10. Gnesta hade skickat upp Mats, Horvat och Hasse där Hasse var bäst på 3,5 kg slagen av sex TPFare, man undrar just hur snacket gick i den bilen på väg hem? Täby Elit vann laget för Täby 1.
På tisdagen arrangerar Stäket tävling på Ryssgraven och på onsdagen TäbySportfiskare tävling på Rösjön. Flera medlemmar i TPF annonserar närvaro. Jag åker till Ryssgraven och går en sväng med hunden och för att slänga lite käft.
Meteoriten föll och Obi Wan vann V75 loppet till dryga 40 gånger.
Denna vecka startar hästen Kapten Haddock i V75 avd 2 och vi som kan våran Tintin vet att kusken Ulf Olsson lär svära som en borstbindare på upploppet för att göra sig förstådd.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Idag torsdag har jag och Carina kört 15 mil för att se om vi kunde hitta is till vår premiär på lördag, stort tack Ina som på sin 41 årsdag väljer att åka ut på iskontroll med mig, tack för sällskapet. Två sjöar kontrollerades och nu är det klart var vi fiskar på lördag, det blir Hersen vilket inte var vårt första alternativ men då isen var tre cm på det vattnet blev valet lätt. Det är som ni vet otroligt många tävlingar i ett som startar på lördag så missa inte chansen att vara med från början. Vårt finaste vandringspris ArLaGu vasen som gått sedan 1972 ska delas ut till vinnaren men var finns vasen? Helvete, vem var det som vann förra året, svaret är en kopia från Långben på julafton. Det var ju jag som vann! Vasen blir därmed med på lördag och det ska bli intressant att se vem som får ta över vandringspriset.
Ny priskategori utlovas på lördag! Ledtråd, Nuevo Estocolmo!
Nu på Söndag är det premiär för DM serien och Enskede arrangerar Stockholm Open. Läs mer på www.distriktetstockholm.se som är adressen till hemsidan för inbjudningar och resultat kommande vinter.
Så skrev Plutten i ett SMS till mig i förra veckan och för en gångs skull kan jag hålla med honom ordagrant. Snö är bra för barnen och för att det blir så mycket ljusare men varför ska det komma i sådana mängder just när prognoserna säger kallgrader flera dagar i streck? Kan det inte få bli ordentligt med is först och sen lite pulkasnö? Nu kommer vi Stockholmare få problem de kommande helgerna för isarna är extremt läskiga och med 20 cm fluff på så fryser det inget.
Att genomföra Nyårspimpeln i nära samarbete med Thomas Pettersson, Lars Jonsson och Timo ”Livlinan” Hakkulinen blev en Golgatavandring. Ett gigantiskt tack till er alla som lagt tid och bensin i massor. Tidigt fick jag klart från Timo att is fanns i Österbybruk men jag ville ju genomföra en tävling närmare Stockholm. Bengt-Uno ”Moses” sa att det blir inget problem men efter en Roslagssväng på måndagen så blev han mer tveksam, då Viren var landlös, Largen helt öppen och Hersen o Malmsjön var landlösa. När rapporterna från firma TP/LJ var i moll så blev jag orolig på riktigt. Vi bokade torsdag för en tur runt Norrtälje och återigen var BUM helt säker på att isen skulle hålla. När vi når Addarn så snöar det så jävligt att vi inte ser vägen utan får styra mellan de röda pinnarna vägverket satt upp. Ner mot badet pulsar vi i 25 cm nysnö och vi blir båda positiva när vi ser sjön. Här skulle det bli perfekt! Vi går ut på bryggan och jag slår till med piken, tjoff och vi är igenom isen på 2 cm. Va gör vi nu säger BUM förvånad. Pinglar Thomas Petterson som har ungefär samma upplevelse i trakterna av Edsbro. Nu vräker snön ner och vi har svårt att se motorvägen mot Norrtälje men då plötsligt skiner solen och all snö är borta. Ja men då är det inga problem, Erken. Jag tror inte ens Klasse ”Svanberga” Janssons hund ger sig ut på den isen, än mindre hans numera berömda katt. Det är öppet vatten utanför första ön och BUM ger upp för andra gången på en timme. Vi fortsätter mot Strödjan där TP/LJ hade hittat bra kärnis några dagar innan och vi går från norra sidan för att möta deras hål. Vi förvånas båda av att det är så lite snö på isen och att den faktiskt håller måttet. Jag lämnar BUM halvvägs med livlinan och beger mig på en sväng på de platser där isen normalt är som sämst, det håller och det med lite marginal.
Strödjan fick det bli och hur det gick läser ni nedan.
Vi var 10 min sena jag och Litholm då hans SAAB vägrade att ge sig ut på resa denna iskalla dag. Han snodde Maries ”ride” utan att informera henne och vi kan bara spekulera i vad det kostade i slutändan. Tror du det kommer någon sa jag och när vi svängde ner i svackan runt Ullna slog termometern ner i -24 grader. Med var sin kaffe från McD fortsatte vi norrut. Det knarrade om däcken i rondellen i Norrtälje, -22°C. Helvete, vi blir ensamma och lika bra är väl det tänkte jag medan Litholm yrade om att han trodde på fler dårar än oss. Vi hinner till Svanberga, sen ringer det. Är det Strödjan frågar Ingemar ”påskpokalen” Jakobsson, vi är två bilar och det är helt öde. Nattsvart, skit också, nästan inte en bil alltså. En halvtimme senare har 22 bilar parkerat och 44 pimplare hoppat ur bilarna och löst startkort, idioter. Jag hade drömt om 25 man men när kylan kom trodde jag på max 15. Vad är det som lockar kan man undra, vädret kan knappast vara det som drar, inte heller fisket som historiskt skulle vara skitdåligt, umgänget inte heller för ni vet ju vilka som var där, abborren knappast då den förmodligen skulle ligga stilla stelfrusen på botten. Efter att ha analyserat några dagar så tror jag att det var själva grejen med 22 minus i starten och 20 minus fyra timmar senare som lockade. Ett nytt rekord på CVet. Själva fisket brakade ju sedan iväg till oanade höjder där flertalet fick fisk över förväntade segervikten på fem kilo. Anders Pachen som sa att det inte ens var pengarna tillbaka på att han skulle vinna var en av flera på över 10 kilo. Vann gjorde Mats ”Sleven” Arnoldsson. Va ska Sleven inte vara, om inte i grytan? Var den mannen än sätter sig så verkar abborrar simma dit. Tvåa Lasse ”Timmerhus” Sundberg och trea blev Jocke ”Tummen” Åklint som denna dag slog Litholm på fotofinish i jakten på skumpan som bäst i Täby. Efter fyra timmar kunde vi konstatera att flertalet gjort fler åkarbrasor och svurit över kylan än vad som är normalt. Man blev inte förvånad när någon släppte allt och tog en löpning för att få upp värmen. Men förvånad blev jag då jag filosofiskt sa att just en sån här gång borde man haft torra muddar och en termos kaffe med sig. Tummen sneglar åt mitt håll och flinar, tar fram ett par torra muddar som han sätter på sig och frågar om jag vill ha en slurk varmt kaffe när han från skryllan drar upp en termos. Otroligt men sant. Skottkärran som ställts fram för att vår fisk skulle bli åtel till jakten räckte inte till men jag hoppas att de många små abborrarna kommer till nytta och lockar fram några vildsvin.
Det sticker i fingrar och man är kall intill benmärgen när man kliver in i duschen. Lite varm mat och sen känns det OK igen, jag hoppas att ingen av de som var med förfrös sig på något sätt för det är det inte värt. Innan jag kojar så ser jag på nätet att Brynäs mött Färjestad och återigen har Sveriges bästa hockeylag vunnit. Jag hinner med ett SMS till min kompis Thomas i Karlstad innan locken sluts men när jag vaknar har mitt SMS inte besvarats, konstigt.
Daglediga hittade en liten yta på Översjön på tisdagen som höll medan onsdagsgänget Täby Sportfiskare tvingades avbryta efter att en tävlande gått igenom isen på Svartviken på onsdagen. Allt gick bra men det visar bara på hur lurigt det just nu är.
På V75 på lördag startar hästen Obi Wan, ett namn som är hämtat ur succéserien Star Wars. För att hästen ska vinna loppet krävs nog ett mindre meteoritnedfall.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Jag har tittat lite i kristallkulan inför 2017 och sett följande.
Arlaguvasen 2017 vinns av Johan Romert som hittar ett stim med lite större och vinner knappt före Boettge, trea blir Hellgren. Anders Bergström gör som rookie entré i klubben och vinner serien i veteranklassen. Roger Johansson vinner seniorklassen och David blir tvåa men han torskar ändå, knappt men klart, mot mig i vår interna kamp över året 14-12. Tommie Johansson och BUM vinner sensationellt KM. Klubbmatchen Rektangeln vinner TPF lätt, Timo Hakkulinen blir bästa icke TPFare på femte plats. Pachen väger in noll och sätter Vällen på listan medan Torgny Johansson prisas som bäst i Waxholm på sjätte plats. Samtliga TPFare topp tio väger in över tre kilo. Duellen mot Gnesta blir förnedring. Efter matchen mot Gnesta ber en knästående Taskinen om nåd medan TPFarna röker Havannacigarrer. Påskpokalen blir en rysare på hemlig ort där pizzerian på hemvägen får slut på champinjoner. Kari Kujala gör ett av få inhopp under säsongen och vinner pokalen på 4,2 kg tätt före undertecknad på 3,9 kg. Jocke tar en överlägsen seger på Mälaren i serietävling 4 i strålande sol och Micke Dahlin vinner sin första klubbtävling i snöglopp. Under vintern förlorar TPFare inte mindre än 62 pirkar på gädda och Micke Boettge tackar och tar emot. Sju borrar i sten och får köpa nya skär men ingen plurrar vilket är skönt. Kurre Lindblom vinner två gånger Maries vikt och jag själv tar hem dagens mitt för första gången. Melker får en abborre över kilot och blir trea totalt i storabborren. Märta får till en supertävling och slår mamma Caroline i KM.
På TäbyMästerskapen så vinner Lasse Sundberg lotteriet medan Stefan ”badarn” Holmudd har dagens högsta vikt. Bäst i Täby denna dag Anders Widerberg.
DM serien blir en kamp mot vädrets makter men till slut vinner Charlie Hall den knallhårda seniorklassen före Björn Widerberg och Tikkanen, Sundberg vinner veteranklassen övertygande med fyra segrar, Anna återtar tronen i Damklassen, Felix vinner allt bland juniorerna och i ÄHV vinner Bill.
På DM slår Sportfiskarna till och bjuder på rejält prisbord med varupriser och vandringspris införs. Totte vinner återigen sin klass medan det blir det grand slam för Täby- Felix, David, Litholm och Carina och ytterligare tre TPFare tar medaljer och fyra TPFlag går till SM 2018. TV dyker upp och gör reportage. I Sportspegeln intervjuas distriktets ordförande Leif Andersson och man visar ett trevligt redigerat sammandrag av dagens tävlingar och Stockholmarna görs som favoriter inför SM.
VM i längdskidor blir döps om till VM i läppglans. Stina Nilsson vinner två medaljer varav ett guld men blir diskad då hennes lager av läppglans understiger minimåttet 2 mm. Sundby vinner guld på alla distanser, han råkade turligt få astma innan alla starter och tilläts köra med dubbla inhalatorer i alla lopp. Bland herrarna vinner Hellner ett brons och damerna ett silver i stafett medan Northug överraskande dyker upp med medborgarskap från Qatar och vinner masstarten på spurt, vilket för övrigt är landets första medalj i skid-VM.
En fredag denna vinter syns inte Mark och Roger till på Sorbon, ölhaket i rondellen på Brommaplan. Madde ringer polis och rikslarm utfärdas. Lugnet lägger sig redan på lördagen då grabbarna dyker upp som vanligt och skålar i suröl.
SM individuellt blir en ren uppvisning från 08.orna. Nio medaljer varav fyra guld. Gulden tas av TPFarna Felix, David, Carina, och Göran Hellgren. I seniorklassen blir det trippel 08 med Hellgren – Robin Hall och Micke Himmelroos. Lasse Sundberg missar pallen med 8 gram samtidigt som Mats Arnoldsson vinner guldet. Täby vinner lagguldet i seniorklassen före SPF med NGF som trea. Ove Sandgren vinner ett brons individuellt men är skitförbannad då han tappade en stor i sista hålet. Eine blir trea. Forellen vinner lagguldet överlägset och dagens ankare är Hasse Enström.
Tuborg gör gigantisk braksuccé på bolaget genom att köra retroburken 4,5 % med Perikles för 10 SEK. Du Perikles, ka du säge mig hvornaar en Tuborg smager bedst, Hvergang! Burken tar slut blixtsnabbt och lynchstämning råder. Danmark stänger gränserna för svenskar som vill åka till Danmark för att bunkra. Vi sätter stopp för alla flyktingar, alla som inte pratar danska stoppas vid gränsen meddelar den danska gränspolisen. Skånska protester från en viss Jimmy Åkesson vinkas undan.
Under Påsken i Strömsund delas nästan samtliga vinnarkuvert ut till Sjöboda och i Bräcke får Widerberg köpa takbox för att få med alla varupriser hem mot Stockholm.
Ishockeysäsongen slutar med att Brynäs vinner guld mot Frölunda i finalen medan Leksand tar det berömda återtåget, denna gång tillbaka till Hockey-Allsvenskan. Bulan föreslås ta över som förbundskapten. Ännu ett hockey-VM passerar obemärkt förbi.
Grovt kriminella gäng skjuter skapt på andra grovt kriminella gäng ibland annat Järva och i Rosengård. Polisen har inga resurser och regeringen lovar nya tag. Leif GW tycker sig se en röd tråd och allmänheten ombedes ringa in.
Jag tar nytt PB på havsöring och vinner sommarmästarn med en blank på 4,2 kg. Den prestigefulla gäddligan vinner Ragnar Malmberg på dryga 10 kg. Mark Stoker vinner abborrkampen på en stor randig fångad med ABU Reflex.
Badvattnet på Ängbybadet underkänds som vanligt liksom vid Hässelbybadet. På Kanaanbadet är dock kallsuparna tillåtna redan vid säsongs starten.
Fredde Reinfelt gör comeback och tar över som oppositionsledare efter att Kindberg – Batra avgår.
ManU blir trea och Zlatan stannar ett år till. Vinner gör Tottenham som på hösten spurtar förbi Chelsea.
Djurgården vinner allsvenskan i fotboll, gnaget som innan tippats av många blir fyra och Norling får sparken. Kim Källström ansluter till Djurgården på hösten och han och Isaksson blir tungan på vågen i guldstriden. Bajen slutar tolva och publiken sviker på slutet.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Jag har verkligen ändrat uppfattning om smällare sedan vi skaffade hund för snart 14 år sedan. Det räcker med en liten smällare så sticker hon hem från skogen, hon bara drar även om vi har två kilometer hem. Som tur är så hittar hon med nosens hjälp tillbaka hem så vi behöver inte vara oroliga att tappa bort henne. Är vi hemma springer hon ner i källaren och inte sällan kissar hon på sig och hon skakar när vi föreslår att gå ut fast vi båda vet att hon behöver. Nyårsafton firar vi i källaren framför TVn med ljudet på max, förra året var det juniorkronorna som spelade hockey. Nu är det långt ifrån alla hundar som ryggar för en kinapuff men tänk er djuren i skogen, mentaliteten i höginkomstområden är ”det skiter väl jag i för jag har käkat hummer och oxfilé och nu ska det smällas till champagnen”. Men alla bor ju inte i dessa områden så alla vi andra som har en hjärna att tänka med även efter varmrätten, till Er uppmanar jag följande: blås på utav bara H-vete men gör det snabbt och vid midnatt. Dra inte ut på det i tiden och smäll inte dagarna före och efter, tack för din omtanke!
Björn har fått ledigt några dagar från det arbetet med hemsidan och det är skälet till att nyårskrönikan kommer ut på detta sätt.
Med all rätt kan man verkligen ifrågasätta OM det verkligen blir tävling. Jag, Tomas Pettersson (Norrtälje), Calle (Stäket), Timo (Österbybruk), Sundberg och många fler finns med i det nätverk som hoppas hitta en is som håller för att jobba bort gräddsåsen från nyår som lagt sig som en mjuk kudde runt midjan. Jag kan inte annat är be er hålla koll på hemsidor, facebook, mejl osv.
På min tid var man helt körd kl 18-18.30 i december speciellt för då var det barnTV och adventskalender. På TV1 av två, för er ungdomar att förstå, det fanns radio och TV1 och TV2 alltså inga mobiler, paddor, datorer, eller ens platt TV och det var inte alla som hade färgTV. Varje dag satt man nyäten (för efter 18.30 var det läggdags) med kalendern i knät och oroade sig över hur det skulle gå för teskedsgumman om hon nu skulle bli liten igen.
När detta skrivs är det dagen före jul, hade det varit ”på min tid” hade jag redan tjuvkikat lite under granen, varit så där orolig för att inte få några hårda paket, skulle syrran få fler paket än mig och vem får det största. Efter dagens avsnitt av teskedsgumman skulle jag kastat mig i säng men inte lyckas somna pga all anspänning.
Idag är allt annorlunda. Grabbarna David o Simon har knappt noterat att det är juletid, på datorernas skärmar spelas poker och/eller demoner dödas i strid ström precis som alla helger. När jag mötte grannbarnen 4 och 7 år gamla var de ute och samlade pokemon i området. Hur blir det med julklappar då, frågade jag, vet inte svarar 4åringen och ryckte på axlarna, vi måste få en pokemonboll. Så prio för dessa barn är pokemon EN dag före JULTOMTEN. Jag säger bara vadå.
Det finns is på sina ställen som håller men var försiktiga och ta med en kompis och en lina. Om man vill prova annat kan man göra som Erik Åberg och kasta efter havsöring i Ljusteröleden, Bogesundslandet, runt Gålö eller uppe vid Spillersboda/Kapellskär. Det är kanonfiske på prickigt. Erik leder på 1,7 kg. Tvåa och trea ligger Göran Hellgren med två mindre blankingar på kilot kom upp när han testade att vadarna är OK.
Till Sist GOTT NYTT ÅR
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Jag vill passa på att tacka för alla snälla ord och kommentarer för de enkla rader jag syr ihop med ojämna mellanrum, jag har förstått att ni är fler än vad jag kunde drömma om som läser mina subjektiva texter. Jag vill samtidigt passa på att tacka alla klubbkamrater för ett sätt att ställa upp och hjälpa till i alla de aktiviteter vi har, speciellt de förtroendevalda men också er andra. Jag tackar Ragnar för allt du gjort för klubbens märke under typ 100 år som sekreterare samtidigt är jag glad att Johan Romert täpper till delar av den stora luckan. Låt oss ge Johan ett par år innan vi kan jämföra honom med giganter på posten som Gunnar Berg och Ragge. Anna kvarstår som klubbmästare när Micke Dahlin tar över som ordförande. Micke som ju är klubbens Barbapappa som gillas av alla blir en perfekt kraft i det fortsatta arbetet framåt med klubben. Vi har redan innan säsongsstart tagit emot några nya medlemmar och det blir förhoppningsvis fler. Jag vill också lyfta vår kassör Micke Åklint som jobbar vidare med glans trots alla tidskrävande motgångar med strider med bankerna och plusgirot om vårt konto och giro. Om det är någon som vill veta hur det var förr så fråga Micke, allt var inte bättre förr. Passar också på att tacka våra sponsorer Sportfiskeboden, Profilmäklarna, Garpes Livs och Ridderheims som med era bidrag gör stor skillnad för klubben så att vi som arbetar inte behöver vända på varje krona och oroa oss för att Micke Åklint snor våra veckopengar. Sen finns de som inte ens är medlemmar men som ändå bidrar på till att höja stämningen, tänker främst på Marie Litholm som skriver ner en prisbelönt vikt i tonerna av Augustifamiljen och på spåret inför varje tävling. Avslutningsvis måste jag ta av den keps jag inte bär. Vad vore jag som tävlingsledare om jag inte hade världens i särklass bästa medarbetare i Carina, Björn och Bengt-Uno. Tävlingsledningen i TPF har sådan positiv energi tack vare Ert engagemang. Jag känner mig priviligierad att få vara en liten del av denna superkvartett, stort tack och kram till er alla. Slutligen hoppas jag att ni alla som läser dessa rader får en God Jul och ett Gott Slut.
Tyvärr så har vi drabbats av tropisk värme i Stockholmsområdet och det som såg så bra ut för en vecka sedan ser i dag sämre ut. Jag kan inte annat än avråda Er från att prova lyckan om ni inte är flera och har med er rejält med säkerhetsutrustning. Men som ni vet så vänder det snabbt så håll koll på hemsidan för er som är pimpelsugna i mellandagarna.
Vi har en inrapporterad havsöring från Erik Åberg på 1,7 kg. Han tog en tur i havsbandet nu när isarna är lite förrädiska, grattis Erik och en delikatess är fixad på julbordet.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Glada pristagare på Skinkpimpeln som gick på Länna kyrksjö på lördagen. Carina vann skinkan med högst totalvikt, 5,6 kg.
Idag fyller min halvsyster Frida år, dubbel fyra å bingo, hon ser inte ut att vara en dag äldre än 30! Hon brukar komma ner o hälsa på vid isen när vi tävlar i närheten men den här gången blev det julklappsinköp i TBC, alltså TäByCentrum. Hoppas syrran har koll på alla önskelistor. Frågade förresten om hennes lista, hon hade gjort klart med mor att presenter var det inte tal om men jag känner syrran bättre. Efter lite rundsnack så hamnade vi på Tesla, ”brorsan en Tesla vore OK”. Nån speciell färg frågade jag utan att låta en minsta förvånad? En guldfärgad Tesla hade ju inte vart fel säger syrran, min tanke sveper runt svärson Mattias och tycker att han kanske missat lite i uppfostran av fru o kanske barn. När syster lugnat sig lite lagom så frågar jag om det finns något annat, nått som Elon Musk kanske missat i inredningen av lyxbilen. Såna där stekspadar i plast, nu när vi ”fått en ny induktionsspis” så funkar inte mina gamla i rostfritt. Jag säger stackars Mattias, det verkar som att syrran är lite dyr i drift och att spisen du köpt inte räknas liksom. Det dröjer säkert inte länge innan dottern vill ha häst och grabben börjar spela tennis. Då vet Mattias säkert vart pengarna efter skatt tar vägen.
Vi var ca 40-50 deltagare från olika regioner av storstockholm som sökte skydd för väder och vind på Rönningesjön denna söndag. Vädret som för övrigt var dagens behållning, vindstilla och sol. När jag kort före start når min utsedda startvass så är det bara Bear som är på plats. Va bra, då blir vi färre på att dela mängderna av de stora tänker jag. Då brodd var ett måste hör jag tätt före start att några närmar sig och shit, där kommer Litholm o Timpa. En kvart efter start fyller vi på med Felix o Kenta och det känns som att det börjar bli lite trångt. Förbi efter nån timme sveper även Calle o Leif och den där Hasse Larsson, ni vet han den där från Gnesta. Såg Bondfilmen Skyfall på TV kvällen innan och visst påminner Hasse o Mats om två Q-anställda som har till uppgift att följa efter varje moves som TPF gör inför årets klubbmatch. Nära tio gånger tvingades jag rädda pirken genom att föra hand och arm genom hålet för att bryta loss vasstrån men jag klarade uppgiften om än med väta långt upp i armvecket. Efter två timmar bestämmer jag mig för att räkna fisken sista timmen. Jag tror mig ha cirkus 80 abborrar i lådan så 40 till vore OK. När det är två hål kvar är jag uppe i fem stycken men avslutar med 7 och 3 så det blev femton totalt sista timmen. Vassräven Timpa har haft mer jämt fiske så han vinner på imponerande 3,4 kg. Jag lyckas med min avslutning ta mig förbi Litholm till 2,4 medan han slutar på 2,3. Mats Q-Larsson därefter på 1,7. Totalt landar ca 10 på över kilot så Rönningesjön har återigen sållat agnarna från vetet. Timpa o jag blev klassegrare och fick en skinka o chokladask men Timpa fick även även att bära Luciastrut och guldboa och jag måste säga att det klädde honom bra. Men när Timpa skulle fotograferas blev han så ivrig så att han ryckte sönder struten, var det verkligen som elaka tungor sa att han inte ville vara med på bild? Andra TPFare som vann sin klass var Carina och Felix. Timpa ska hyllas för sin överlägsna seger, bra gjort.
Med på Rönningesjön var även Erik Lund. Han som myntade uttrycket ”vassrunkare” när han såg hur Litholm med flera sökte sig till vasskanterna för att fånga de små. Han är som ni säkert förstår inte helt rumsren men är en tillgång för cirkusen med sina statements. Han växte upp vid Gubbängens långsida där Anders Michanek brukade spruta grus men när han började får hår på vitala delar så flyttade familjen till Hökis eller Hökarängen som det egentligen heter. Där var bröderna Ahlgren och Bosse Dynamit halvkriminella storfräsare och ökända på orten innan Erik flyttade in. Under alla år fördjupade han sig i konsten av tak, han blev Takteknolog till slut. Erik säger att de flesta kallar kunskapen vid namn plåtslagare men jag gillar mer det första. Pimpelfisket tog han till sig när Farsta FF bildades 1977 och han har varit en idog pimpelfiskare sedan dess med speciell förmåga och tålamod att vänta ut de stora. Idag tävlar han i div 2 i Täby Sportfiskare på onsdagarna, är 73 år och är aktiv tillsyningsman. Han har genom åren fått otaligt med abborrar över kilot men inte en enda har hamnat på matbordet då familjen på 6 barn och 12 barnbarn inte äter fisk. Tävlingsinstinkten har två av barnbarnen fångat upp när de idag spelar på juniorlandslagsnivå i handboll. Erik som fick sitt smeknamn när han i unga år var minst i klassen och därför har det fått leva kvar, få vet vem Erik Lund är men alla känner Plutten, idag söndag en segrare i ÄHV samt största borre på 610g.
När vi var barn så hade vi förtvivlat svårt att hålla oss borta från klapparna under granen dagarna innan jul. Det var smått omöjligt att inte läsa lapparna och drömma om vad som kunde gömma sig inuti samt att bli besviken över att syrran ser ut att få fler paket eller få det största paketet. Hårda paket var bättre än mjuka. Här kommer en berättelse som är sann och som bygger på samma tema, vi kallar berättelsen ”julklappen under granen”.
När jag började gymnasiets tredje fjärdedel så träffade jag Anders och Gunilla. Båda ingick i klasen Kemi 3 på Thorildsplans gymnasium. Med mig från Åvaskolan i Täby hade jag bland annat Ragnar Malmberg, anledningen till att jag pimpelfiskar och numera storfräsare i klubben och min kompis Göran Sundin. Så norr och syd sammanfördes på Thorildsplan och från syd kom Anders o Gunilla. De två fick ihop det under de två åren och det blev senare blommor utan bin och barn. Den äldsta Anna fick vi blåränder korn på tidigt, hon var ju väluppfostrad och hade intelligens över det vanliga. Hon gillade nämligen Djurgården trots sin fars protester, Gunilla fnittrade mest i bakgrunden och undrade om det ”var sport nu igen”. En jul hade jag, Göran och vår nära vän Tor från Täby enats om att köpa en julklapp. En matchtröja från derbybutiken slogs in och placerades utan Anders vetskap under granen när bara Gunilla, oj som hon skrattade, var hemma. På lappen stod passande ”Till Anna från de tre vise männen”. En eller om det var två dagar före jul ringer Anders mig, va i H-vete fick han ur sig innan rösten sprack! Jag förstod som den lögnare jag är ingenting. Va faan har ni hittat på, jag ska märka er era djävlar. Då förstod jag att den som ligger under granen i deras familj och läser lappar är inte barnen.
När vi sågs den vintern i skidbacken i Vemdalen var Anna uppklädd med djurgårdströjan under vinterjackan, gud ske pris. Hur reaktionen blev året efter när de tre vise männen köpte medlemskap och medlemstidning till hemadressen tar vi i någon annan krönika.
Igår på V75 hade jag inte många rätt. Men jag gillade att Spring Erom vann guldloppet trots 11 år fyllda. Normalt är en häst på den nivån slut efter 7-8 år men han trivs med livet och kämpar på. Hästar som sköts ordentligt och som inte pressas för hårt av sina tränare kan betala tillbaka i form av prispengar och pokaler även på äldre dagar. Nästa år är sista året han får tävla och vi vet inte om han kommer att göra det eller inte men vi vet att ägare och tränare känner av om hästen vill fortsätta tävla. I år har han sprungit in imponerande 1.525.000:-. Bra gjort av Spring Eorm och snyggt gjort av tränaren Dan Widergren.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Rapporter från TPFare gör gällande att flera sk Roslagssjöar har is ex Wiren, liksom Vallentunasjön. Rönningesjön är ännu inte säker vilket också gäller Norrviken. Ullna vid skidbacken erbjuder 6-7 cm kärnis. På Översjön har Kurre varit ute så den håller i kanterna. Men som vanligt den här årstiden gäller det att INTE tumma på säkerheten och inte fiska ensam. Ta med en livlina, glöm inte isdubbar och gör inget dumt.
Bertil Larsson bjöd in mig o David under helgen för HD cupen. Vi lättade 16.00 från Odenplan och hade fått instruktion om färdväg av Bertil. När köerna lättade efter Upplands Väsby så var det fri fart norrut, i fem kilometer, sen var det tvärstopp. En lätt lastbil hade havererat och bärgare och TMA bil var utskickade. En dryg halvtimme senare kommer vi förbi proppen, under tiden i kön hade David satt i sig lite mat, 20 st ChickenMcNuggets, och jag svept en kopp svart m säsongens paj. Under det att han zappade runt på Spotify så tog vi igen lite förlorad till mot Gävle där vi svängde in i landet mot Falun. Här fick man va på sin vakt då myndigheten satt upp kameror på flera ställen och man vill ju inte hamna på bild med okammad frisyr. I Falun var hoppbackarna upplysta och vi slogs av lutningen, när man väl står i hoppbacken med skidorna på väg mot stupet måste man väl ändå tro att ens liv är på väg att ta slut. Vem minns inte Eddie the Eagle, vilken hjälte. Ut ur Falun skulle vi åka mot Rättvik, i beckmörkret ser vi en av Sveriges förmodligen mest påkostade cykelbanor, den verkar aldrig ta slut och jag ser vad som blivit av mina skattekronor hela vägen till Gryxbo ca en mil utanför Falun. Man får hoppas att Gryxborna utnyttjar cykelbanan. Vi tar av på en mindre väg som går rakt emot Skattungbyn 6-7 mil nordväst. Det är lite is på vägen men vi har tur att få en bil som verkar känna vägen framför oss så jag tar sikte på hans baklysen. Men nu går det undan, fy faan va han kör, David ber mig sakta ner då han inte vill dö innan 18 års ålder så jag släpper av. Man måste imponeras av dessa rallydårar som trots underlaget gasar på trots att det släpper i kurvorna, men nu vet min familj att de finns de som kör fortare än jag. Vi når till slut byn och hittar fram till Bertil som välkomnar oss. Bertil mår inte hundra utan har någon efterhängsen infektion så han bestämmer sig klokt nog att lyssna på signalerna så han står över cupen. Jag å David däremot kastar oss över världens godaste fläskpannkaka och gör oss redo för lördagen. Vi lämnar barmark och Bertil kl 7.30, det är minus 3 men när vi passerar flygfältet sjunker graderna till minus nio och sen kommer snön i markerna. Tänk att några mil gör sån skillnad. Sen svänger vi av på mindre väg och snöbelagd sådan, rakt mot Lilla Ängersjön, vi ser vi spåren att nån från Ovansiljan varit före så vi är på rätt väg. När vi når Noppikoski på hemvägen så hör vi av oss till Bertil. Han har kollat skidor hela dagen och tagit det lugnt. Väl tillbaka hoppar David in i duschen medan jag ytsteker rostbiffen och sätter den i ugnen. Jag o Bertil snackar fiske PANG blir det mörkt. Kollar ut och ser att byn har ljus, grannen har ljus så det är lokalt. När vi famlat runt efter ficklampor och hört Davids klagan i duschen över att inte hitta tvålen så ser vi att jordfelsbrytarna gått, på med det igen och allt är OK. Vi snackar på som om inget hänt när ljuset går igen, David fortfarande i duschen undrar va Faan vi håller på med. Samma problem igen men vad är det som utlöser brytarn? Efter värsta detektivarbetet så förstår vi att jag satt på underugnen istället för överugnen så steken är kall medan plåtarna är varma och där i underugnen e det nått elektriskt fel medger Bertil. När väl rätt ugn fått värme så avnjuter vi en underbar middag tillsammans 1,5 timmar senare och då var vi givetvis ännu hungrigare. Skattungbyn och Bertil har fått vårt första besök men det blir fler gånger. Bertil flyttar ner till Stockholm i vinter och är med i alla serier som finns och sedan flyttar han upp igen.
Det var Anders, Björn, Carina, Dahlin. Caroline, jag och David till start från TPF och ytterligare några bekanta från rektangeln som var med. Tävlingarna den gångna helgen i HD cupen bjöd på mycket varierat fiske. Det var ena dagen att söka sig ut på djupet och hoppas hitta en klunga med lite finare fisk. Själv valde jag att fiska som vi gör här hemma med trekrok utan blodisar och tafs. Jag slickade kanterna medan alla övriga höll till i mitten av sjön. Resultatet blev därefter. Caroline slog till å de grövsta med dagens sjunde högsta vikt 4253g bland de 77 deltagarna. Hon hade lite överdrivet lika mycket som oss andra i TPF tillsammans. När det var dags för prisutdelning så hände något väldigt speciellt, vi skulle omgruppera en kilometer från startplats. Men i sedvanlig norrländsk lugn anda så fixade det sig också och väl där hade ”byn” fixat stor eld och korv vid vindskyddet, urmysigt. På söndagen når vi Tallsjön ca 1 mil bak i skogarna vid metropolen Noppikoski. Ute på isen befinner sig en pimplare som David springer ut till för att få tips. Han är närmast förskräckt över invasionen där 88 deltagare nu gör sig i ordning. Han hade löst kort för en söndag i lugn och ro och för att fiska röding, nu blev det inte riktigt vad han hade sett fram emot när pimpeldårarna skjuter skott 10.00 och 88 hål borras i den lilla sjön. Killen packar omedelbart ihop och åker därifrån. Den här dagen är det gammelhålsfiske och tafs, mormychska, blodisar, pinkisar osv som gäller. För egen del väljer jag att träna på det fiske jag behärskar och därmed faller jag bort från prislistan. Carina vinner damklassen och vinner också totalt i cupen. Vinner cupen gör även Mats Arnoldsson från Stöket som ena dagen mutade David med Bounty och andra dagen med en banan. Thomas Jansson från Norrtälje blir tvåa i herrklassen. När prisutdelningen sker har jag och David redan lämnat området och börjat den långa resan hem till Stockholm. Eftersom vi bodde hos Bertil i Skattungbyn och inte med övriga 08or i Sveg så har jag inga skandaler att berätta om men jag är övertygad om att sådana lär komma fram på annat sätt.
På lördag på Färjestad kör Emma Gran absolut topless och det vill man ju inte missa.
Lopp två nummer 13.
Pappa – David0-2
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Som ni säkert snappat upp av annat utskick och andra informationsflöden så kommer SM 2018 avgöras på Mälaren i regi Stäket/Enskede. Jag kan med de nya uttagningsreglerna med 25% från SM-kval tänka mig att det kommer cirka 1000 pimplare till stan en helg i mitten av februari 2018. Va häftigt och va kul det blir att mäta sig med Sverigeeliten på hemmaplan för alla som lyckas kvalificera sig från Täby. Kvalet sker som vanligt året innan det vill säga i DM-Serien och på DM 2017, plus de stockholmare som tar medalj på SM 2017 i Skellefteå.
På DM i lag 2017 (SM Kval 2018) blir det tremannalag i samtliga klasser, vi borde kunna få ihop många lag i kvalet och därmed med nya 25% regeln få många lag till SM på hemmaplan.
Från och med i vinter tillåts äldre veteraner att använda skruvdragare till isborren utan att behöva ansöka om lättnadskort.
Abborren vi fångar i vinter får vara hur lång den än är.
Calle Anderssson i Stäket röstades in i valberedningen och Erik Tikkanen sitter kvar som tävlingskommité pimpel.
Själv höll jag en låg profil, provade dock micken några gånger, medan Bear räknade röster mest hela mötet. På mötet var hela 75 röstberättigade och det gjorde alla att beslut kändes väldigt demokratiskt fattade. Representationen var geografiskt spritt från Skåne till Norrbotten vilket också underströk att demokratin segrade denna dag.
Roger Andersson från Gnesta SFK frågade till kaffet om vi hade klurat ut något vatten inför vinterns klubbmatch och jag lät meddela att vi kan ta matchen i vilken sjö eller dike som helst för det som hände i vintras kommer inte återupprepas. Jocke Lövstrand lät informera att han förmodligen inte kan den vara med den aktuella lördagen då han sannolikt ska till IKEA för att köpa en Billys bokhylla, konstigt kan tyckas med sådan framförhållning. När det gäller rektangeln så dök ingen från Waxholm upp, Thomas P var med från Norrtälje och yrade om mirakel och att andra raka medan Anders Pachen från Gimo snackade dammar och sjöar utan fisk. Han nämner i en paus provocerande både Wällen och Stordammen i samma mening för att se min reaktion men jag är lugn då jag vet att dessa vatten är fredade för all typ av pimpelfiske de kommande 5 åren så dessa svartlistade sjöar kan inte komma ifråga.
Lördagen den 18 februari kör vi KM och återställer ordningen i klubbmatchen mot Gnesta. Jag har inte sovit sammanhängande en enda natt sedan i vintras när jag fick burken med tomatinlagd mört av min fd fiskekompis Roffe. Jag har så här långt kommit på minst hundra olika sätt att ge igen, å fyyy faaaan va jag ska hämnas. De ska få så mycket spö så att ingen av sörlänningarna någonsin kommer ens tänka tanken att sticka upp på samma sätt igen. Den 18/2 ska komma att bli allmän sorgedag i Gnesta kommun. Svart i Gnesta och guld i Täby.
Härjedalen-Dalarna blir kvar då Hälsingland hoppar av. Poängcupen över två helger brukar locka ut många pimpelsugna ur sina hålor. Förra året hade klubben ABC-Widerberg till start men i år kan det bli fler då den tidiga snön och den kyliga vintern slagit an lite fler Stockholmssträngar än vanligt. Det verkar i nuläget bli tävlingar en helg, 3-4 dec och för de som funderar på att åka bör hålla koll på nätet kommande dagar. AC/DC o Bear kör med Lilla hotellet i Sveg som bas. Tror att hela gänget från Stöket SFK kör på samma. Gimo lär skicka några bilar och från huvudstan lär det gå fler bilar. Jag och David ligger på 50/50 läge just nu.
Jakob Garpe sponsrar TPF även under 2017 med plastpåsar till tävlingarna och med en rejäl korg till lotteriet på Täbymästerskapen. Garpes trycker sin logotype på våra kepsar som alltså blir en logotype rikare. Den som vill prova på att handla mat med viktning åt det ekologiska hållet ska svänga ner under Nockebybron i Bromma. Missa för allt i världen inte den nymalda högrevsfärsen och osten i den manuella disken.
Nu är det dags för uppryckning i listorna abborre, havsöring och varför inte gädda innan isen lägger sig. Litholm och Hellgren gjorde ett fruktlöst försök efter öring i söndags, jag har som tidigare sagts lärt killarna hur man fiskar ekologiskt och smaken av Abbas fiskbullar med dillsås är undervärderad.
High Expectation, startar i lopp 4 på Solvalla på lördag. Det är inte många av alla hästar som ens tjänar ihop till vad ägarna lägger ut i tränaravgifter, faktum är att det är mindre än 5% som klarar det. Dessutom kostar ju hästen initialt också en del samt att kuskar, veterinärer och hovslagare också vill ha betalt så förstår ni att procenten sjunker än mer och landar på 1-2 %. Att då döpa sin häst till High Expectation är väl att sätta onödig press på djuret.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Legendarerna AC/DC eller växelström/likström har genom åren haft få som kunnat möta deras succéer och välden över deras igenkännande. Nu har det dykt upp en utmanare från överraskande nära håll. Micke Boettge hörde av sig häromdagen, det hade varit guidning i skärgårn med två par från klubben. Paren Björn/Carina o Dahlin/Caroline eller BC/DC som de får heta från nu, som inte missar en chans till fiske oavsett typ och väder. Denna gång guidad tur efter havsöring och man hade valt att fiska i Ljusteröleden, vatten som jag kallar ekologiskt vatten. Med det menar jag att man bevisligen kan fiska i flera år utan att få en godkänd havsöring. Denna dag var det gott om kontakter av havsöring sa Micke och det var Carina som dominerade stort, de kom upp tre och därutöver sju följare/hugg, dock ska sägas att ingen var över måttet. Detta bara fram till lunch för killarna Björn o Dahlin ville inte fortsätta se på när Carina krokade blankingar utan ville prova annat. Det tilltufsade självförtroendet skulle stärkas med hjälp av abborrarna, här kände grabbarna att de hade goda chanser till revansch men icke. Nu var det Carolines tur att visa var skåpet skulle stå. Micke skrattar till när han berättar om hur Caroline fullkomligt krossade i vikarna i Vettershaga. Hon passade också på att ta nytt PB och därmed har vi en ledare i sommarmästarna. Varken Björn eller Dahlin har valt att kommentera det inträffade men jag tror vi kommer att höra mer av BC/DC under vintern.
Sällskapsresan 2 eller Snowroller som den också heter och skådisen Björn Granath som Direktör Jönsson fäller en oförglömlig kommentar ”Herr Ober, Eis Bitte” och vipps så finns onelinern på Youtube. Jag kan säga att just nu verkar pimpelsverige vara nära nog lika desperat som Direktör Jönsson. Här fotas allt ifrån snöflingor till is på vattenpussar och så lär det förbli en tid, november månad är månaden då man följer isens vandring söderut. Pimpelkrokarna från Jocke Eriksson har sedan en tid varit konstverk som presenterats med ny färg i stort sett varje dag, senast idag ”Laxägg i glitterchenillen m cerice glitter o gul huggpunkt”. Jag har obekräftade uppgifter på att bröderna Robin o Charlie Hall precis som på den gamla goda tiden delat plats i badkaret och med var sin pirk öva lockryck med och utan huggpunkt på kroken. Passa den lilla masken mellan bena är min hälsning till pojkarna. Nu är pimpelsveriges bästa tid tycker jag, alla är helt enkelt otåliga och vill dra igång. I Stockholm är vi oroliga som varje år för att snön kommer i massor innan isarna frusit sig tjocka. Värre elände är parkeringar då vi här söder om Dalälven har en snöröjning som inte klarar jobbet om det kommer mer än två centimeter. Men i nuläget finns ingen anledning att inte tänka positivt. Skulle tro att HDH cupen 26-27 november lockar flera kända pimpelfejs från söder om Dalälven att åka upp. Men inte är väl nån från TPF så dum att de tänker åka dit eller vad säger Widerbergarna?
Min Cecilia säljer karitésalva (från sheanöten) från Togo, det har hon gjort i flera år och en av de som provat och fastnat för produkten är Anna Ljungqvist. Burken kostar 100:- och av dessa går 93% till över 250 föräldralösa barns skolgång i Togo. Nu har jag haft torra händer med självsprickor en tid vilket gör att jag börjat använda innehållet i min egen burk. Vinterhalvåret brukar behovet vara som störst och jag tänkte att det kan vara fler som har samma problem. Den som vill köpa en burk och prova hojtar till, salvan finns med och utan parfym. Jag kommer även under vintern ha med några burkar på tävlingarna. Att man förutom läker sina egna sår också kan hjälpa barn i Afrika kan aldrig vara fel.
Så kom vintern, dagen innan jag bokat tid för att täcka båten. Så det fick bli skyffel och vintermundering och ut i snöstormen för att med svågerns hjälp få båten redo för vintern. Flera hundra kilo snömodd/is blandat med färggranna löv fick skottas upp från durken på min BusterM. Dagen innan tog jag nämligen ett beslut att inte vänta ut en havsöringstur med Hellgren till utan det fick bli nu hon skulle få vintervila, enda felet var att jag inte skulle väntat till söndagen. Händerna tyckte inte om när jag grävde i ismassorna och fingrarna var inte alls med när det skulle skruvas och gängas. Folkölen och kexchokladen i packlådan på båten var stelfrusna och låsen kärvade. Det tog över tre timmar att få allt på plats men Mariannes kaffe gjorde susen efteråt, gud va gott en het varm kopp skånerost kan va. Batterier och andra lösa pryttlar fick följa med hem till garaget för välbehövlig vila fram till våren. När jag kommer hem slås jag av att båda mina söner är på allsvensk fotboll i den rådande väderleken, den ena på Friends fick se AIK ta en andraplats och den andra fick i Sundsvall se DIF klättra upp till en sjundeplats. I Sundsvall var det minus 5 grader och snöfall, tur att det finns värme på tåget mot Stockholm. Knappt hinner David komma hem innan vi båda surfar runt på HDH cupen (jävla Widerbergs) som en slags utslag vi inte kan bli av med tanken, hela resultatlistan från 2015 lusläses och vi känner båda att varför inte. Nu är mina skruvar inte helt lösa så ännu finns det saker som talar emot men visst finns några få argument för att ta nytt rekord i tidig premiär. Till den som säger att jag är en idiot om jag åker, jag säger inte emot, men jag är i gott sällskap!
En av förvinterns stora snackisar är den blå VIM skryllan som flera i klubben redan beställt. På distriktsmötet visades den upp och jag konstaterar att Jonas ”Mr 100%” Gustafsson borde skaffa en omgående så han med hjälp av kompassen kan hitta målområdet på Kilaforsnappet kommande år, en för honom som alltid är med och hugger om topplaceringarna en investering värd pengarna. Jag följer också på nätet alla förslag till anpassning av skryllan där de flesta fokuserar på lösningen av spöhållare på in eller utsidan. Skryllan är förövrigt skänkt som pris till årets vinnare i Pimpelsport Cup där det ännu så länge är oklart vad gäller klassindelning.
Caroline och Carina har tagit ledningen i var sin klass, Carolines abborre var dessutom nytt PB vilket jag härmed gratulerar till.
På tisdag i V64 avdelning 3 startar Bartender IN, så här i nyvintertid hoppas man han har med sig en termos Irish.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Carina med en fining från i fredags.
Stockholmsdistriket kommer att samordna bussresa till pimpel-SM i Burträsk, kostnad knappa 1000:-.
Alla TPFare som är kvalificerade till SM måste före den sista december meddela mig om man tänker att deltaga och samtidigt meddela om man tänker att ta en plats på bussen.
Stockholmsdistriktets sekreterare Calle Andersson har arbetat fram en hemsida för distriktets alla tävlingar www.distriktetstockholm.se som med början under denna vinter kommer att ersätta Sportfiskebodens resultatrapportering m.m. Gå in redan nu och lägg upp sidan bland era favoriter. Calle vill dock understryka att hemsidan inte på något sätt är klar utan i sin uppbyggnad. Såväl Boettge som Bear kommer att bistå Calle med hjälp för att allt ska vara på rulle innan pimpelsäsongen drar igång.
Distriktets förtroendevalda är utsedda där undertecknad fått förtroendet ytterligare ett år att vara ansvarig tävlingsansvarig i pimpel för distriktet.
Calle Andersson valdes in som distriktets tävlingsansvarig för Kust/Sjö (Tillåtet spinn/bottenmete).
DM serien på sex deltävlingar är satt med arrangörer och datum. DM Serien inleds den 15 Jan och avslutas i Vaxholm den 26 Feb. Täbymästerskapen är satt till den 29/1. Stockholms DM avgörs första söndagen i Feb vilket mötet beslutade skulle bli en tradition. Hela tävlingsprogrammet kommer inom kort att presenteras.
Lagserien är inte klubbstyrt utan man får blanda fritt i tremannalagen, Boettge ställer upp att hålla i detta även 2017.
Minimigräns för återbetalning i form av priser (kontanta eller varu eller i kombination) är beslutat till 70% från att tidigare vara lite mer flytande.
Distriktets telesvar avslutas
Med på mötet från TPF var jag och Carina medan Boettge representerade Sportfiskeboden.
Nästa års tävlingsmöte blir onsdagen 25e oktober kl 18.30 i Stäkets klubbstuga för den som vill aspirera på en post eller som vill lämna in någon motion.
Var i tisdags kväll inbjuden som en av 8 personer som handlar på COOP i Bromma Blocks för att göra butiken mer framgångsrik. Under diskussionerna jämförde man med andra större kedjor som Ica och City Gross men det som slog igenom när diskussionen drog åt det ekologiska hållet var butiken under Nockebybron, nämligen Garpes Livs. Där sa de sex av oss åtta i panelen som varit i butiken att Coop hade mycket att lära när det gäller ekologiskt och närproducerat. Jakob som driver butiken fick i somras handgriplig hjälp av undertecknad att få upp de nyinköpta markiserna har skaffat sig ett ryckte i Bromma som de förmodligen inte ens känner till själva. Deras manuella charkdisk fick förövrigt 5 stjärnor av fem av panelen. En mer sympatisk människa än Jakob är svår att finna och han suger åt sig av alla fisketips jag ger honom för att översättas i den lilla sjön vid landstället i småland. Att butiken och allra mest Jakob är en av klubbens sponsorer gör att jag vill slå ett extra slag för att alla som har vägarna förbi också gör ett besök i den butik som jag känner som norrorts bästa när det gäller fokus på det ekologiska. Inget snack om att det är dyrare men det är oändligt rätt i tiden att satsa på ekologiskt för de som bryr sig om nästa generation. Jag hoppas och tror att Garpes även kommande säsong bistår klubben med produkter i lotterikorgen vid Täbymästerskapen.
Inför mötet den 19e november har de förtroendevalda att ta hänsyn till flera motioner på riksnivå dvs för SM, SM kval och landslag. Det gäller frågor om pimpel, mete samt mormyrska. Vad än riksmötet beslutar lär det ha påverkan på SM och SM kvalificerande pimpelfiske de närmaste två åren.
Bengt-Uno ska inom kort på semester till Egypten för att sola magen, den stackarn. Innan dess har han för avsikt att sätta sig i förarsätet när det gäller havsöring i sommarmästarna. I tisdagskväll ringde han och meddelade att han skulle ner på stranden vid Årsta Havsbad för att ”knäppa några blankingar” på onsdag morgon. Han lovade ta bild på samtliga fiskar så att vi alla kunde få ta del. Som pensionär på landstället i Årsta och med nyinstallerat kommunalt vatten o avlopp så finns alla förutsättningar för att kunna rada upp öringar på listan sent in på hösten. Bombarda och fluga är det som gäller tror han, vi får väl se säger jag. Boettge söker upp varje udde och sten på sina guidningar för att möta hotet från söder medan jag och Hellgren tar det lite easy och väljer ut en dag när de står tätt i norra skärgården. Vem tar spets?
I onsdags ströks 2 årige Mick Jagger på Solvalla men på lördag inom ramen för V75 startar Rod Stewart i C.L Mullers Memorial. I facktidningen Travronden står att läsa att Rod Stewart senast vann lätt efter viss vila och att han kommer till start med fin form. Säga vad man vill om de gamla hjältarna men visst är de många som allt jämt är”sailing”. Sen finns det säkert de som tycker att Snyting i avd 6 på V75 på lördag borde fått mer plats och förklaring.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Vid Skavlöten slöt 8 medlemmar upp för KM i spinn. Jag köpte en TPF mössa för en hundring åt Märta så att hon skulle se lite bättre fiskeklädd ut. Dahlin köpte några märken och alla löste startkort. Efter att kaffe med nybakad kanelängd slunkit ner var de dags för tävling och jag tog rygg på Erik, fjolårsmästaren som alltid har en egenrullad cylinder i mungipan. Vi sökte oss vänster mot bergen. Min skada på baksida lår från torsdagens innebandy sa ifrån direkt i upp o ner över alla rötter och stenar så jag fick ta det lugnt. Första platsen blev Eriks och andra min. Inte ett nafs. Plats 3-4-5-6-7-8 osv lika samma, inte ett nafs. Jag tog beslut att uppsöka den mycket jämnare Rönningestigen och ta mig hela varvet runt för att slippa alla dessa rötter o stenar. Vid Rönninge by hittade jag nästa plats. Jag provade allt i lådan men inte ett nafs. Gick vidare och när jag tar mig över ån så vet jag att det blir fler platser på andra sidan. I hörnet vid Viggans station så tar jag ett kast mot två unga pojkar som står i båt. De berättar att de just landat en gädda så förhoppningen ökar. Jag svingar med drag, tailbeten och Jerk för gäddan i första hand men inget händer. Så hamnar jag på en brygga med några roddbåtar och svingar iväg en backhand med MacMy. Då smäller det till bakom närmaste roddbåt och småfisken flyger åt alla håll. En jagande gädda! Närmaste 20 minuter testar jag allt i lådan utan resultat. Jag fullföljer min vandring runt sjön och när jag når bilarna står alla tävlande och inväntar korven. Närmast segern var Dahlin med en 4 hgs gädda som släppte vid håvning och Carina som hade ett hugg. Resultatet blev alltså att alla vann och ingen förlorade, ett typiskt svenskt lagom-resultat. När alla ätit tre korvar minst var var det dags för prisutdelning, lottning, och där vann Caroline dagens mitt och Micke Dahlin Maries längd. Övriga priser frös inne. Trots det magra resultatet var stämningen på topp.
Vi var så många att Jocke tvingades beordra Micke B att hämta mer kaffe i köket. Ragnar som efter ca 15 år som prickfri sekreterare gav plats till Johan Romert som kommer att axla posten närmast. Anna sitter kvar som ordförande till dess att valberedningen överenskommit med ny, dock senast till årsskiftet. I övrigt omval på klubbens poster. Mikael Åklint lät meddela att ekonomin i klubben är bra för att inte säga mycket bra. Fyra motioner blev tre då en drogs tillbaka. Två motioner avslogs medan en antogs av årsmötet. Vi kommer därför att ha sex serietävlingar kommande vinter och räkna fyra, den som tillkommer är kombinerad i Rektangeln, dvs klubbmatchen mot Waxholm, Norrtälje och Gimo. Mest diskuterad blev motionen om ny poängberäkning vilken lär återkomma nästa år i annan form. Medlemsavgiften och startavgifterna hölls oförändrade. Inom kort kommer protokollet i sin helhet att finnas på hemsidan. Johan Romert kommer att i sitt nya ämbete be medlemmarna att betala in medlemsavgiften för 2017 runt månadsskiftet nov/dec så håll utkik i mailen.
Jag och Göran Hellgren drog till Barnens Ö för havsöringsfiske i fredags. Efter drygt en o halv timme är vi nästan framme och ska svänga in på en liten kostig mot havsviken där vi ska traila ner båten på naturrampen när vi ser att nån J-vla terrorist satt ut en varningstriangel med en älg på med varnande texten ”jakt pågår”. Vi flyttar triangeln åt sidan och kör in och ställer tillbaka triangeln snyggt och prydligt. Jag föreslår att vi nästa gång ska ta med en triangel med upplysande text, ”fiske pågår” och Hellgren håller med. Efter spännande 500 m på kostigen utan att jagarna pangade på oss som rådjur eller älg så når vi platsen för iläggning. Sen följde fem timmars ihärdigt Eko-fiske. Inte ett liv, nada, njet! Perfekta förhållanden med bra vind i rätt riktning och med rätt temperatur i vattnet men ändå inte ett liv. Är det möjligen så att paret Hellgren-Molander är kört? Nä du, svarar Göran. För i maj 2015, dvs bara ett och ett halvt år sedan, fick du och jag fem i båten samma dag. Jamen då så, då innebär det att det bara var tillfälligheter så nästa gång så tar vi dom där blankingarna. Görans kompis Lennart hade samma dag varit ute vid Muskö och fått två och haft två följare så de finns, de rackarna. När jag väl löst den som det verkar svårlösta knuten ska de upp, fylla båten och på julbordet ska jag ha en gravad.
Inga nya inrapporterade fiskar men jag och Hellgren siktar på att ta ledningen inom kort i havsöringsligan..
På lördag startar Fossens Bonus i V75 avd 1 och han lär ha bra chans att vinna, singelstreck på min kupong i allafall. En hingst som numera är valack vilket innebär att han är av med möjligheten till fortplantning. Ingreppet görs på de hästar som är lite väl ”stökiga” i närhet av andra hingstar och inte minst i närhet av brunstiga ston. Om detta översätts till oss människor så skulle många killar bli av med ”möjligheten” varje vår då saven rinner till.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Lördag den 15 oktober samlas så många TPFare som möjligt vid Rönningesjön, Skavlöten kl 09.00 för KM i spinn. Tävlingstid 10-14 och det gäller att ha mobiltelefon, el digitalkamera och tumstock eller talmeter med sig. Din längsta gädda och abborre läggs ihop och längst totallängd vinner KM. Erik Åberg är regerande mästare. Mer står att läsa i inbjudan på våran hemsida.
Tisdag den 18/10 är det årsmöte kl 18.15 i Sportfiskeboden.
Fredag den sista september hade jag och Göran Hellgren bestämt oss för att göra höstpremiär efter havsöring i Ljusteröleden. Det var sol, varmt och riktigt blåsigt. Vi höll oss längs fastlandet för att slippa de värsta vågorna, för så fort man kom för långt ut stänkte det in kaskader med saltvatten i båten, i ansiktet och innanför kragen. Redan vid första stoppet får jag flera onda föraningar om hur det hela skulle sluta.
Termometern skriker på rött, över 14 grader i vattnet är inget plus. Hellgren hade just visat upp lite nya ”godsaker” och han ska börja med Pennrullen som kärvade i höstas men nu är den uppsmörjd som en bebisstjärt så nu ska den funka. Göran drar igenom ny 0,13 flätlina genom ringarna och testar, han skriker till: backspärren fungerar inte. Själv hade jag inte tid att hjälpa honom för jag kunde inte vänta en sekund till för att slänga i ett truttadrag med mitt nya BeastMaster spö, draget seglar iväg och det är en ren njutning med nytt spö/rulle/flätlina/drag med sol i ansiktet och knökfullt med fisk under ytan. Givetvis fastnar draget i nått skit på botten på första kastet så vi får åka in och ta loss.
Vi låg som vanligt i hela dagen på flera toppenfina ställen för att bryta förbannelsen men lika så vanligt helt utan lycka. Den som inte varit med om ekologiskt fiske i världsklass men som skulle vilja prova på hör av dig. Du blir garanterat utan fisk!
De som känner mig och Göran och vår gemensamma kärlek till det omöjliga fisket efter havsöring kan säkert också lista ut vad som sedan följde. Redan på vägen hem straxt efter att vi kört förbi Sollentuna bestämdes nästa dag för Fish-Eco. Fem dagar senare konstateras att Göran reklamerat sin trasiga Pennrulle och fått en ny fungerande, att han köpt ytterligare ett havsöringsspö till rätt pris och därmed varit tvungen att komplettera med en haspelrulle till, en vit Okuma. Till detta har han siktat en butik i Bro som säljer Gladsax i flera ovanliga färger som han ska åka och lägga ner i en påse. Så nästa gång får blankingarna det svårare att inte hamna i håven.
Vi drog till Åland, jag, BUM o Mark för några dagar med gädda o abborre och vi hyr stugan på Hjortö av Kalle som jag gjort i snart 10 år. Fredag morgon tog jag och Mark en snabb vända till skogen men det räckte med en kvart för att konstatera att vi inte skulle få någon större mängd svamp i köttfärssåsen (till Bengt-Unos stora lycka), det var kruttorrt men en svart trumpetsvamp, en kantarell och tre bleka taggsvampar blev det. Fredagens gäddfiske ägnades åt vattnen kring Lumparn och vi hade fint väder med mycket sol och fläckvis bra fiske men bara mindre gäddor. Sen eftermiddag tacklade vi om för abborre och det blåste också upp en del vilket förtog lite av charmen men ca 2 kg abborrfilé blev resultatet. Efter middag och nån grogg somnade vi utan minsta problem. På lördagen var det mulet och blåsigt, vi trailade upp båten och satte av mot Andersö på norra delarna av Åland. Här var vattnet mer klart och fisket var lite bättre. Vi fick fler och några bättre fiskar och Mark tog hem vandringspriset med sin gädda på 3625 g. Väl tillbaka vid stugan tacklade vi återigen om för jiggfiske efter abborrar och även denna dag slutade det med att vi lade ca 2 kg filé till frysen. Lite vedeldad bastu, nån öl och lite mat gjorde gott för själen. På söndagens morgon tog vi det lugnt och städade och packade oss iväg mot Eckeröfärjan. På båten hem träffade vi Håkan Jonsson från Norrtälje som såg sliten ut och hans röst påminde inte så lite om Leif ”smoke rings” Anderssons. Han hade varit med 15 av sina arbetskompisar på Dånö. De skulle fiska och grilla hette det innan men det blev så där med det. De hade bland annat åkt ut till en kobbe för att grilla på fredagskvällen men väl framme hade man glömt korven i stugan så de fick nöja sig med öl och wirre för drycken hade de inte glömt. Håkan var annars glad som alltid och såg fram emot kommande vinter och en andraplats i rektangeln för åt TPF finns ju inget att göra konstaterade han sakligt. Några fiskedagar på Åland på våren och hösten har jag haft i många år nu. Det känns som att det blir ett år till, minst.
Den 2 februari 2016 skrev jag i krönikan följande:
”Jag lät ett antal personer titta på ett foto på Börje Olsson och så fick de föreslå vilken tecknad figur som de tänkte på. Nära nog alla hävdar att det finns en stor likhet mellan Börje och Pettsson, speciellt efter nån timme på sjön när toppluvan viker sig en aning och kylan fått tag i hans kinder. Har Börje katt så heter den Findus.”
Helgen efter kommer Börje mig till mötes när jag kliver ur bilen och han skiner med hela ansiktet av glädje, jaså du Micke du tycker jag ser ut som Pettsson. Vi kramas och skrattar. Det var så han var Börje, alltid öppen, hjärtlig och glad å dessutom en sjutusan till pimplare. Börje var ständigt med i toppen på resultatlistorna oavsett motstånd. Han åkte med Stockholmstruppen till SM i Lycksele i vintras utan att vara kvalificerad men hade turen att få en reservplats när Bengt Åbom blev sjuk. På så sätt fick Börje delta i sitt sista SM av många.
Jag minns att det var i solen på Norrtäljes dubbeltävling (Limmarn/Norrtäljeviken) på våren 2015 han berättade för mig om cancern första gången. Samma sjukdom till slut ändade hans liv.
Idag är jag mycket ledsen, i morgon och resten av mitt eget liv är jag glad för att jag fick förmånen att lära känna Börje.
Skellefteå Sportfiskeklubb www.ssfk.net , har utsätts till årets arrangörer av pimpel-SM. Tävlingen avgörs på Burträsket den 1-2 April och TPF har 12 kvalificerade individuellt samt tre lag med.
Jag tror att vi inom kort får in flera rapporter då havsöringarna börjar röra på sig och gäddorna vill käka upp sig inför vintern. Även de större abborrarna är på hugget.
Habitat (latin: där han/hon bor) är en 4årig amerikanskfödd travhäst i absolut toppklass. Den svenskägda snackhästen startar i morgon onsdag för första gången i Sverige och förväntningarna från Sveriges travintresserade är stora. Tränaren Peter Untersteiner tar ut hästen i V86 avdelning 1 men han ligger lågt i förhandssnacket och säger att man i första hand siktar på nästa års tävlande med Habitat. I en intervju svarar han dock på frågan om hur fort han kört i träning? Tillräckligt fort!
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Lördag den 15 oktober samlas så många TPFare som möjligt vid Rönningesjön, Skavlöten kl 09.00 för KM i spinn. Tävlingstid 10-14 och det gäller att ha mobiltelefon, el digitalkamera och tumstock eller talmeter med sig. Din längsta gädda och abborre läggs ihop och längst totallängd vinner KM. Erik Åberg är regerande mästare. Mer står att läsa i inbjudan på våran hemsida.
Tisdag den 18/10 är det årsmöte kl 18.15 i Sportfiskeboden. Eventuella motioner skall vara inskickade till Ragnar Malmberg: rmg.rmg63@gmail.com och Björn Widerberg: bjornwiderberg@gmail.com senast 7 dagar innan mötet. Ett möte som alla pimpelaktiva i klubben bör vara med på. Vi kommer bland annat rösta in en ny person i styrelsen tillika sekreterare för klubben och behandla de motioner som ni kan läsa om på hemsidan.
Onsdag den 26/10 är det tävlingsmöte i Stockholmsdistriktet. Där behandlas frågor om DM och DM-serie tävlingar i samtliga discipliner. För vår del så är det viktigaste att man bestämmer datum för Täby Mästerskapen i pimpel. På detta möte kommer jag att deltaga liksom jag tror Boettge och Carina.
Lördag den 19/11 är det Sportfiskarnas tävlingsmöte. Där behandlas frågor om NM, SM och SM kval och regler i samtliga discipliner. Vilka motioner som ska behandlas på mötet är ännu inte officiellt men det finns flera viktiga principiella frågor gällande pimpelfisket som kommer att behandlas, det står klart. Till detta möte är jag, Carina o Björn anmälda.
Jag ringde Huntyard & Berras i byn Gnesta i torsdags och fick beskedet, ”vi har slut på det och det andra har vi inte alls”. Det snabba svaret fick mig att förstå att man har något lurt på gång inför vintern, man vill till varje pris inte läcka vad till en TPFare. Åkte därför inkognito till Gnesta i fredags för att spana och lyssna på vad fienden kunde tänka sig smida för planer inför vintern. För att inte avslöja mig hyrde jag en svart bil av märket Volvo med tonade rutor. När jag glider in på huvudgatan genom byn märks att alla hyser en viss misstänksamhet mot personer och fordon man inte känner igen. Jag kliver ur bilen på en större parkering och börjar i mina lätt oljefläckade slitna jeans med rutig flanellskjorta smälta in i omgivningen. Jag lägger in en alldeles för stor prilla och torkar av överskottet mot byxorna. Jag vinkar lite till höger o vänster och tänker noga på att ta det lugnt och absolut inte stressa. Jag är noga med att inte prata stockholmska och att inte kommentera befolkningen som lantisar. Som svepskäl till min närvaro anger jag kräftfiske vilket gjorde att folk slappnade av och började småprata lite. På ICA fick jag till och med gå före i äldre dam i kön, samma dam som minuten innan misstänksamt spänt ögonen i mig på grönskaksavdelningen. Hämtade Robban som behövde komplettera dryck. På systemet så mötte Robbans blick en kompis som genast förstod att inte avslöja något för mig. Istället för att prata pimpeltricks så svamlade han om öl och mete på piren i Nyköping. Synd, där var det nära att jag fått tag på någon insider info. Robban själv var såklart lätt misstänksam men hade ändå gått på min ”vals” om att det vore kul att fiska kräftor så han hade gjort i ordning burar och bete. När vi några timmar senare ätit och inmundigat några pilsner så lättar han på misstänksamheten. När jag minst anar det undslipper det ur Robban ”taktiken i vintras blev en succé”. Han berättar med ett brett flin hur man hade scoutat David som ett stort hot och Mats Larsson fick till uppgift att ”sätta David på ett iskallt ställe” innan han gick till bästa stället dit Roffe skulle gå direkt. Roffe tog med sig frugan som med kaffekorg och rödrutig duk lurade oss att tro att de skulle fika, mysa o ta det lugnt under tävlingen. Horvat skulle med sin svada trötta ut mig och med många platsbyten få mig att släppa ryggen. Robban själv skulle gå till döda viken och försöka få med så många TPFare som möjligt. Veteranerna skulle o sin sida gå till väl beprövade ställen och de hoppades inte få så mycket sällskap. Häpen över vad jag just fått höra så konstaterar jag med sammanbitna tänder och med vita knutna nävar i byxorna att de lyckades lura oss.
När jag lördag vid lunchtid åker hem mot storstan med några boxar nykokta kräftor i bagageluckan tänker jag på kommande vinter och klubbmatchen Battle of the Year.
Skellefteå Sportfiskeklubb www.ssfk.net , har utsätts till årets arrangörer av pimpel-SM. Tävlingen avgörs på Burträsket den 1-2 April och TPF har 12 kvalificerade individuellt samt tre lag med.
Klubben har några riktigt duktiga metare som har varit med på flera tävlingar under vår o sommar. Jonas, Carina, Rosie, Gunnar, Anders W, Björn W är några av de medlemmar som varit med. Carina vann en tävling över alla gubbar, i Norrtälje, där hon fick två stora braxen medan de andra avundsjukt såg på. Jonas o Björn har börjat prova på internationellt mete vid sidan av traditionellt, det blir en utmaning med alla mäskhinkar, vi håller tummarna.
Än har vi inte någon som rapporterat nån öring. Vem tar ledningen i ligan? Nu på fredag är det tänkt att det ska bli premiär för mig och Hellgren, vi tar några bilder på de största och lägger ut på hemsidan.
Igår avgjordes Kriteriet, årets största travlopp för 3 åriga hästar. Faktum är att segraren i loppet fick mer pengar än segraren i årets Elitlopp, nämligen 4 miljoner SEK å det är ju pengar det också. Vann gjorde Deimos Racing med Erik Adielsson som kusk.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
En gädda och en abborre på spinn på fyra timmar, hur svårt kan det vara? Mät längden på dessa och fota mot en tumstock eller talmeter, längsta sammanlagda längd vinner. Korv med bröd efter tävlingen. Håll utkik på hemsidan..
Anna klubbens klubbmästare hade fixat underlaget för allt som krävs för en lyckad kräftfest. De handmålade röda barnmatsburkarna med värmeljus gav rätt stämning. Micke Balans hade lånat Viggbyholms båtklubbs lokaler dagen till ära ock därmed fixat bord vid kanten till bryggan. Vädret var sagolikt och det hade gud fixat för det var vi värda allihopa, helt enkelt underbart och hela 31 personer och en hund dukade upp skaldjur med dryck. Några få pristagare kunde inte medverka men de flesta var på plats. Vi starten fick Anna en välförtjänt stor applåd och en burk med rödvinbärsgelé. Innan kaffet hurrade vi får Caroline och Roger som fyllt jämt sedan delades 3 priser ut för Maries vikt som denna dag var att gissa vilken vikt Marie valt mellan 2-5 kg. Tre personer hade gissat på vikt under två kilo trots givna regler, det var Axel som skyllde på dålig hörsel, Dahlqvist som skyllde på att han sällan får mer än två kilo och sen var det Mark som sa att han inte förstod språket, typiskt en Aussie! De fick göra om och göra rätt. Sen vann Ingemar ända första pris, tvåa Anders W och trea Dahlin. Sen fick alla veta hur Caroline blev klubbmedlem och allt gott det fört med sig med Märta och Melker. Paus och kaffe o kaka och nån öl till för vissa. Roger hade med sig sin hemgjorda IPA som jag fick munsmaka och i vittnes närvaro har jag nu blivit lovad en flaska. Prisutdelningen flöt på utan incidenter. Vi kunde konstatera att David ska till Norge för Nordiska mästerskapen i vinter och att 11 individuella (Felix, David, Ted, Carina, Anna, Kari, Litholm, Göran, Himmelroos, Jag o Boettge) och 3 lag (ÄHJ (Felix, Axel, David, Ted) , Herr (Göran, Anders, Kari, Dahlqvist), Dam (Anna, Carina) är klara för SM 2017. Prisutdelningen rundades av med gruppfoto med alla pristagare. Ingemar ville att foto skulle tas också på de som inte fick pris och Mark ville ha en ny klass för invandrare. När kl närmade sig 21 så började man att tacka för sig och straxt efter hade vi med gemensamma krafter ställt i ordning lokalen och verandan i det skick det var när vi kom.
Jag måste tacka alla som kom och gjorde kvällen minnesrik, om ett år är det ny kräftfest och den tänker i alla fall inte jag missa.
Har alltså börjat om inför nästa års kräftfest, från den 22 Aug gäller registrering för nästa års mästare. Vem blir först att anmäla en fisk, gös-gädda abborre eller havsöring?
Flera bilder och rapporter har nått oss från alla de som besökt myggen i norr för öring, röding och harrfiske. Generellt är det samlade intrycket att vattennivåerna varit lägre men att fisket varit ungefär som vanligt.
Jag, Tenshi (min hund) och Bengt-Uno tog en tredygnstur till övre Härjedalen i skogslandskapet mellan Klövsjö och Ljungdalen. Vi skulle visa oss bo i en gammal övergiven fäbod från sent 1800 tal, en numera allmän fäbod som på senare 1900-tal fungerat som jaktstuga men som nu står öppen som skydd för väder och vind. Vi breder ut oss på golvet med liggunderlag, lite hårt men med tak över huvudet ett enkelt bord och några pallar och med en eldstad gör vi oss hemmastadda. Vi finner rester av vårt senaste besök för fem år sedan och vi tackar gud för att vi noterat att vi ska ta med sop och skyffel så vi börjar med att sanera. Efter att ha gjort fäboden beboelig så plockar vi i ordning fiskeprylar för flötefiske med mask i en närliggande tjärn. Området kryllar av tjärnar och bäckar som kan innehålla öring oftast i mindre storlek och antal men upplevelsen av riktigt naturligt fiske i naturlig miljö är 100%ig. Vi åker till den närmaste tjärnen och brasan eldas upp direkt och några korvar m bröd blir dagens middag. Storlommen närmar sig och undrar ”va i h-vete” vi är för några men drar sig undan när vi höjer rösterna för dagens första fisk. Vi får 4 st öringar varav två är över halvkilot, under det att vi sveper tre wurrar med senap, vilket är stor fisk i dessa områden.
När Bengt-Uno snarkat klart är det dags för frukost och sen bär det iväg mot en tjärn där vi fått fisk förut. I solskenet och i det låga vattenståndet landas 5 öringar varav tre över halvkilot. Vi fattar ingenting, vilket snitt! Efter middag i fäboden tar vi en sväng mot ett naturreservat och ett område där den sista stationära familjen lämnade 1945, på vägen är det en bom som står öppen. Vi hinner åka 100m så möter vi en bil, den första under våra dagar. Det visar sig vara Länsstyrelsen som inventerat en viktig å Aloppan för öringens tillväxt i området. Bommen ska låsas så vi måste vända men vi hinner knappt 50 m innan vi möter nästa bil i sällskapet, när elhissen gjort sitt stirrar jag in i vem då om inte Thomas Wassberg, OS kungen, Skidkungen, Danskungen! Vi utbyter ett samtal om Juha Mieto, en hundradel och att vi haft många stunder framför TVn med den skäggige i rutan. Han e inte lika pratglad som en Stockholmare men några Jo och Schu blir det o lite prat om elfisket. Tänk att man på tre dygn ser två bilar och tre personer och i en av dessa sitter kung Wassberg. Senare blir det en bäcksväng med toppknutet och vi får på den sena kvällen 8 bäcköringar som vi tar reda på medan drygt 20 mindre får gå tillbaka, mer normalt. Nästa dag tar vi oss i väg långt på en ännu mindre väg, gräset och dvärgbjörk slickar underredet så vi smyger oss fram. Plötsligt så är vägen avskuren, vårflod i en bäck har dragit med sig vägen så vi parkerar och får gå till fots resten. En timme senare når vi en mindre tjärn på en myr, vi skickar i tre kastflöten och tar en kopp kaffe samtidigt somnar Tenshi mellan våra ryggsäckar efter allt knatande. Det händer absolut ingenting och vi börjar prata B-plan när BUMs flöte dyker och vi får en fin öring.
Två timmar senare vänder vi tillbaka med 19 öringar 2-6 hg styck, vilket race! Det ska sägas att vi aldrig varit med om något liknande, speciellt inte i den här lilla tjärnen som brukar ge max 5-6 öringar. Efter middagen blev det åter toppknutet i en bäck och sedan avslutade vi i en tjärn med grillkorv där vi fick 6 stora öringar medan vi svalde tuggorna. Vi somnade ovaggade straxt efter kl 01.00. Sista dagen och ny tjärn men nu med inslag av svagt duggregn. Vid denna tjärn har vi genom åren lagt många timmar och sjön får anses som den bästa i området men första timmen var helt iskall bortsett från det varma kaffet. Så jag gör en aktiv sväng dvs letar på nya platser och snart nappar det på en fläck och det nappar överdrivet. Jag hinner inte lägga in en snus, flötet duckar direkt på utkast, allt försvinner. Jag frågar Bengt-Uno om hur många han vill ha, han garvar och slänger sitt flöte 5 m ifrån – inget händer på hans bete. Jag tar upp och skickar ut igen och det försvinner, öringar på 2-7 hg läggs upp på rad och när jag till slut når 15 så nappar det även för Bengt-Uno.
Vi landar 19 st och innan allt dör ut och vi återvänder till fäboden för middag. Då plötsligt övergår duggregnet till ösregn och vi packar ihop och återvänder hem till Stockholm under det att damerna tar brons i fotbollen i OS. En spontan resa med blott 200 maskar gav oss nära 70 öringar med drygt 15 över 5 hg. I området för oss ett svårslaget rekord. Den som inte prövat rökt öring bör göra det, det är himmelskt!
Flera ekipage på årets Värtan Cup innehåller medlemmar från klubben. Jag passar på att önska alla lycka till. Kanske kan någon av oss landa en gädda värdig att toppa årets sommarmästare.
Flera goda rapporter om fiske efter gös och abborre har inkommit nära in på denna krönika. Jag kan rekommendera de som har möjlighet att prova på detta att fiska på för ännu är det inte för sent, tvärtom. Jag, Roger, Mark plus två personer till fick 15 gös natten mot förra torsdagen.
En bekant till Hellgren har redan nu varit ute på vinst och förlust tre gånger för öringfiske i skärgårn. Han har redan landat fem st och har inte gått bom en enda tur. Att jämföras med undertecknad som har drygt 25 turer utan godkänd öring i båten! Om det inte blir träff i höst säljer jag komplett utrustning till vrakpris. Jag är lika less som grabbarna på TV var ikväll som nötte sönder axlarna på Gotland, Fiskefeber/Fiskejakt med Svartzonker och film-TV. Inte ett jävla hugg på två dagar men fyra pavor vin och finkrog blev det för grabbarna. Nästa gång bör de åka ut med Lennart så får de öring. Jag måste säga att överflödet av tillrättalagda fiskeprogram på TV börjar bli lite väl, just tillrättalagda. Det är inte mycket naturkänsla längre.
Inom kort avgörs Svenskt Travderby, hästen Readly Express anses vara nära nog oslagbar.
Michael Molander 070-4443298
molander.michael@gmail.com
Visa alla att du tävlar för TPF. Mössa, keps, piké och tygmärke finns till försäljning på våra tävlingar.